Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - Arvid Ernvik: Liv och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liv och kultur 347
store föraktaren Nietzsche. Han är också den förste, som betraktat
kulturen som en enhet och alla dess olika yttringar som delar därav.
Han påpekar inte enstaka fel, han förklarar själva källan vara
förgiftad. Därför yrkar han på en radikal omvärdering av alla värden.
Han vänder sig med hån mot den kritiklösa dyrkan av modern
vetenskap och det bildningsfilisteri, som var så utmärkande för
samtiden. Han anklagade kulturbärarna för att de yvdes över sin
"historiska bildning" och sitt "historiska sinne", han förlöjligade
dem för tron att de i kraft därav kunde förstå allt, förklara allt och
ge rättvisa åt allt. I sin skrift mot kulturvetenskaperna har han
satt ett Goethecitat som motto: "För övrigt är mig allt det
förhatligt, som blott ökar mitt vetande utan att öka min verksamhet
eller stegra min livskraft." Nietzsche vill tydligen poängtera, att
han värderar det historiska vetandet endast då det står i livets
tjänst. Den moderna människan släpar ju med sig en mängd
vetande, som hon varken förmår smälta eller omsätta i handling.
Följden härav är den märkvärdiga och iögonenfallande
motsättningen mellan ett inre, som ej motsvaras av något yttre, och ett
yttre som ej motsvaras av något inre. Denna skadliga motsättning
betecknar Nietzsche som den moderna människans signum.
Kanhända är det även denna döda last av osmält vetande, som hindrar
nutidsmänniskan att känna vördnad för det enkla i naturen och
entusiasm för det verkligt stora modet.
Den förskjutning i kulturuppfattningen som följde på Nietzsches
angrepp är alltjämt tydligt märkbar. Om reflexionerna över
kulturens mål och medel fordom helt uteblevo, infinna de sig nu desto
oftare. Med fog kan man säga, att de aldrig belysts och avslöjats
så obarmhärtigt som i våra dagar. I medveten motsats till äldre"
tiders tänkesätt är modern kultursträvan genomsyrad av avsikt,
målmedvetenhet och beräkning. Nu se vi i kulturen en rent mänsklig
skapelse, avsedd att tjäna och fullkomna livet, en skapelse för vilken
vi ensamma bära ansvaret och vilja ha äran. Den nutida människan
käsnner ingen djupare vördnad för de dunkla makterna, hon räknar
varken med deras bistånd teller motstånd. Vår främste kulturfiloisof,
Vitalis Norström, beklagar i en av sina böcker nutidsmänniskans
benägenhet att leva sitt liv i världen i högre grad än tillförne. Det
är sant, att vår generation mer och mer synes gå in för ett liv på
denna jordlen, lämnande de metafysiska spekulationerna om en
översinnlig värld åt sitt värde. Men är det så säkert, att detta enbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
