Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Lasse Madsén: Grannlandsromaner, norsk-dansk-finsk årskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grmnlandsromaner 391
Det är en psykologiskt skarp studie i mänsklig förljugenhet.
Fjorden och bygden får man på köpet, liksom en mängd bipersoner,
några blir man klok på, andra inte, precis som i verkligheten.
Duun lägger inte saken journalistiskt tillrätta för läsaren, därför
kan han verka svårtillgänglig. Man får göra sina upptäckter själv.
Han ger det ytterst rikt facetterade själslivet i ett enkelt korthugget
språk (punkterna stå tätt), ett språk som är rikt på nyanser, som
han aldrig behöver ta på för att de ska framträda. Han får in lika
mycket mellan raderna som i dem.
Duuns artistiska överlägsenhet framstår klart, om man jämför
hans bok med "Höstnatt" av Andreas Markusson. Den verkar
splittrad, utan helhetssynen. Och likväl förefaller författaren sitta
inne med en solid sakkunskap om den Nordlandsbygd han skildrar.
Ronald Fangen är en författare på stadig frammarsch. Han
avancerar dock inte på det moderna viset utefter en konsekvensens tunna
linje, utan rycker framåt på bredden. Litterär smalspårighet är det
sista han kan skyllas för. Sin diktargärning omfattar han med
moraliskt ansvar, hans djupt rotade rent mänskliga kvalifikationer
framkalla stark sympati. Hans produktion har ett återsken av vida
intressen utöver det rent litterära och han har alltid försökt att förstå
det mänskliga handlandet ur flera synpunkter.
Dessa karakteristika gå igen även i hans senaste roman "En
kvinnes vei". En mor har två söner, hon tar tappert upp kampen för
de sina, när fadern överger dem. Hon har framgång i yttre måtto,
om hennes misslyckade försök att även skaffa sig lycka i samlivet
med sina kära handlar boken. Där kommer hennes praktiska,
handlingskraftiga natur tillkorta, det fordras även andra kvalifikationer.
Man skall ej blott kunna ge utan även kunna ta. Berättelsen blir,
sedan man passerat en trög inledning, starkt fängslande. Det är en
gripande studie i en kvinnas kamp att både behålla sina söners tillit
och sin nye makes kärlek. "Hun visste jo ingenting, hun hadde
alltid tätt feil, förstått försent og elsket forgjeves, fornedret sig selv
og levd i forvirring." Man har lätt att under den fängslande
läsningen glömma Fangens svaghet, att personerna ibland i författarens
diskussion av ett problem få representera en alltför ensidig
livsinställning. Någon gång kommer dock en känsla av att romanens
genomarbetade plan bestjäl figurerna på något av deras liv.
Boken är ett nytt led i en sund, organisk författarutveckling.
Fangen strävar tydligen efter ett värdefullt innehåll. Och man
tänker onekligen mer på vad han berättar än hur han gör det. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
