Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Alf Hildinger: Familjeförsörjare, kvinnor, skatter och löner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 Alf Hildinger
vara belysande i ovan angiven form, måste grundavgiftsprocenten
sättas betydligt högre. Även med en grundavgift för icke
försörj-ningspliktig på 40 % av den beskattningsbara inkomsten blir
familjeförsörjarens ekonomiska ställning väsentligt sämre än den ensammes.
Den mest iögonenfallande svårigheten med ett sådant system är
väl att få lagom avvägda procentsatser. De här anförda innebär ju
endast ett löst skisserat förslag, men antingen dessa nu duger eller
ej, gäller det i alla fall bära frågan om att finna de lämpligaste, och
det problemet bör ej vara olösligt.
Den avgjort största svårigheten träffar man på, när man måste
fastslå vad som menas med fullgjord försörjningsplikt. Dock är jag
övertygad, att man även här kan få en juridiskt fullt klar gräns,
om man endast på allvar ger sig in på problemet. Här må
framhållas några synpunkter, som jag anser det vara viktigt att komma
ihåg.
Försörjningsplikt har föräldrar gentemot barn (även styvbarn och
adoptivbarn) under 16 år. Dessutom bör man räkna
försörjningsplikt gentemot barn under 25 år, som använt minst 8 månader,
under det år beskattningen avser, till utbildning av en sådan
omfattning, att de unga under denna tid ej kunnat ägna sig åt egentligt
förvärvsarbete. Såsom fullgjord försörjningsplikt bör även räknas
försörjning av genom sjukdom eller liknande arbetsodugliga barn,
syskon, föräldrar eller släktingar, i den mån dessa ej själva haft
en inkomst av t. ex. minst 450 kronor, och om de verkligen
underhållits av inkomsttagaren ifråga och ej omhändertagits av den
allmänna eller frivilliga hjälpverksamheten. Äkta makar har ömsesidig
försörjningsplikt; vad denna kommer att innebära i skattehänseende,
beror naturligtvis på om någon av dem verkligen fullgör sin
försörjningsplikt gentemot den andre. Om hustrun har arbete utom
hemmet och därför måste hålla en tjänarinna, räknas det som om hon
hade försörjningsplikt mot denna, men då har mannen naturligtvis
ei fullgjort sin försörjningsplikt mot hustrun. I detta fall bör gälla
samma villkor, som nu gäller angående skatteavdrag för
husföreståndarinna hos änkling eller änka i hem med barn under 16 år.
Särskild omsorg måste ägnas åt att klargöra
försörjningspliktförhållandena mellan äkta makar, men detta är ju ej någon nyhet inom
vår skattelagstiftning, då vi redan nu har ett helt litet nät av
bestämmelser för att där förebygga manipulationer för skatteflykt.
Om man genomförde ett sådant system, kunde man från
arbetar-sidan med fullt skäl uppställa fordran på en betalning, som överallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
