Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Alf Hildinger: Familjeförsörjare, kvinnor, skatter och löner - Litteratur - Ludvig Nordström: Bonde-Nöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L ITTERATUR
Ludvig Nordström: Bonde-Nöden. Koop. Förbundets förlag. Pris 4 kr.
Det är söm förlagschefen säger i sitt »förord», som har formen av ett
brev till författaren: manuskriptet har faktiskt varit oerhört underhållande.
Boken är helt enkelt rolig. Den är frukten av Lubbes berömda resa
genom Sverge år 1930, en biprodukt så att säga, ty den första var ju
A.-B. Nordeuropas Förenade Bönder. Men frågan är om icke detta
»efterskrap» är mera givande. Det är intervjuer med bönderna, där de
gå och stå, plöja och harva, samtal med stora och små, lantbrukare,
godsägare och småbönder från Skåne till Pajala. Författaren har haft
700 sidor anteckningar liggande från denna resa, och nu äro de
framlagda, naturligtvis med kommentarer, inramade av intryck och stämningar,
naturbilder och reflexioner. Det är ett väldigt reportage och anrättat på
ett fängslande sätt, ty få kunna som Ludvig Nordström berätta
underhållande, på samma gång poetiskt och dramatiskt, komiskt och högstämt,
festligt och frodigt. Det är långa stycken skönlitteratur mitt i all realism.
Det är en bred skildring av de olika svenska landskapen och kynnena,
sådana de speglas genom allmogen. Med förbluffande säkerhet rör sig
författaren ,även på jordbrukets område, och dess villkor och
förutsättningar komma väl fram i denna bok. Den låter bönderna själva ånge
sin syn på läget för svenskt jordbruk i dessa tider. Synpunkterna äro
givetvis skiftande, problemen äro en smula annorlunda för den skånske
godsägaren och för småbonden i Norrland, för veteodlaren i
Östergötland och havreodlaren i Västergötland. Men gemensam är böndernas
vaknande förståelse för organisationens, sammanhållningens betydelse,
framförallt för ordnainde av en rationell avsättning av produktionsresulta-*1
tet. Dejnjna sam lings rörelse har skjutit stark fart under de allra
senaste årqn; ännu 1930 var den icke så påfallande, men tankarna grodde
överallt, det märks av de uttalanden, som lantbrukarna gjorde till
författaren. I en eller annan form kommo de fram hos nästan envar av
intervjuobjekten, den enkle smålandsbonden likaväl som den mera
vitt-blickamde skånske godsägaren utvecklade organisationstanken,
sammanhållningsidén, somliga mera valhänt och med begränsade utgångspunkter,
andra med stor brio och från en översyn mera i stort. De bistra tiderna
för jordbrukarna ha bringat dem att överväga huruvida icke den
traditionella bondeindividualismen måste maka på sig, bönderna träda ut un
isoleringen och i samverkan på ett förnuftigare sätt ordna framförallt
avsättningen av sina mödors frukter. Sedan 1930 har mycket gjorts i
den vägen, och statsmakterna ha därvid icke försummat art hjälpa till,
’men av Ludvig Nordströms talrika samtal redan för fyra år sedan med
alla slags representanter får man klart för sig, att vad som blivit
uträttat under de allra senaste åren vilar på en starkt växande insikt inom’
bondeklassen själv om nödvändigheten av gemensamma tag.
Kontentan av Bonjde-Nöden är art Sverges jordbrukande folk
genomgår en revolution i sin uppfattning och tillvaro, infogas sent omsider
i det moderna samhället, växer ur isoleringen och träder in som myndiga
och modiga medborgare, medvetna om sin betydelse och sina möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
