Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Händelser och spörsmål - Gregor Strasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvivel snart skulle bli verklighet under Hitler. Till detta brev, vari
Strasser avsade sig alla förtroendeposter inom det nazistiska partiet,
utropar Göbbels: Förräderi, förräderi, förräderi!
Detta Strassers steg gav det nazistiska partiet ett hela dess byggnad
skakande grundskott. Dess stora idealist, den man i partiet, som verkligen
utformat dess idéprogram — om man kan tala om ett sådant — var
borta. Nazismens hjärna, som han kallades av alla ädelnazister på sin tid,
var icke mera verksam i partiet utan mot partiet. Ty det måste vi komma
ihåg: en man som Strasser, uppvuxen i politik och med politik i sitt
blod, kunde inte sitta och trilla piller och glömma det förflutna bara
med att han gick tillbaka till sin fars apotek i München.
Att den nu döde general Schleicher ville ha Strasser som vicekansler
visar hur allvarligt deras samarbete var: han ville ha Strasser som gisslan
och därmed binda vid sig de nazistiska arbetarna. Men detta hade i
verkligheten betytt Hitlers, Göbbels och Görings bortopererande och
måhända för alltid deras avförande från det politiska förgrundsplanet.
Strasser var dock alltför klok för art träda i öppen förbindelse med
Schleicher. Spelet hade sina risker. Säkert är emellertid, att han icke
kunnat sitta och stilla betrakta händelserna i ett land där hans namn
betytt så mycket. Men hur långt han skänkt Schleicher sitt stöd och sina
fingrar kan inte ännu utsägas.
Vid krigets utbrott var Strasser en ung, skicklig farmaceutstudent.
Född i Nordbayern, katolik till liv och själ och därtill stor nationalist
gick han villigt till fronten. Som alla duktiga män tjänade han upp sig
från simpel soldat till löjtnant och stod över Hitler i rang med lika
många tapperhetsmedaljer som någon annan. Men detta är ej det viktigaste
hos honom. Det viktiga är att han vid fronten mognar till man. Kriget
märker honom, och i högre grad märkes han av det tillstånd som
följer på kriget. Här kom han huvudstupa ur en värld in i en annan,
som han först långsamt lärde känna. Han skrev så sin mycket lästa bok
Frihet för bröd. I den kan man följa honom under kriget och efter.
Karakteristiskt för hans senare republikanska inställning är några små
bilder från fronten. Så här säger han på ett ställe: På mig gjorde det
ett outplånligt intryck då en av mina kanoniärer sade till mig: »Vad
menar du med fosterland? Menar du det land, som tillhört min far,
en gång skall tillhöra mig, det som ger mig arbete och bröd och som
jag nu försvarat i fulla tre år i denna löpgravssmörja? Men inte har
min far något land. Inte heller jag. Ingen av oss äger så mycket jord
som vi kan dölja under våra sulor. Allt vårt arbete, all vår strävan
har icke kunnat skydda oss från svält och nöd, hela vårt liv har varit
armod och slit, bekymmer för var vi nästa dag skulle finna arbete.
Jag har svart för att bli klok på varför vi skola offra oss för ett
sådant fosterland, ge detta sitt liv och sin framtid.»
Kriget är förknippat med människors ödesgemenskap. Det är den
sociala orätten, som splittrar folket i ett land i två klasser, den sociala
orätten och olikheten är här pudelns kärna. Strasser ser djupt, och det
är hans odödliga förtjänst — om en sådan en gång skall tillskrivas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
