Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
30. 8. 34.
DEN INRIKES POLITIKEN domineras i dessa dagar av
valagitationen. Det är förståeligt, om denna huvudsakligen
kommit att röra sig om den förda krispolitiken. Glädjande nog ha därvid
från socialdemokraternas sida resonemanget förts vidare och olika
utvägar att även på längre sikt skaffa sysselsättning åt alla diskuterats.
Oppositionen har däremot främst uppehållit sig vid en kritik av vad
som varit, därvid föga nytt framkommit.
Då statsmakterna slogo in på de nya vägarna, sades det klart och
tydligt ifrån att en statlig upplåning i denna skala icke vore tänkbar
under en längre följd av år. Det måste vara en korttidsåtgärd i hopp
att konjunkturerna skulle bättras, så som tidigare alltid skett i större
eller mindre grad, och att de gjorda lånen då skulle snabbast möjligt
återbetalas. Nu ha obestridligen konjunkturerna bättrats och det
har deklarerats från regeringens sida, att nästa års budget därför
måste balanseras med verkliga inkomster. Det är alltså en klar och
linjerat fortsättning enligt de linjer som utstakades från början, men
likafullt låtsar man, som om detta vore något, som regeringen
tvingats till av en växande opposition.
Då lånevägen beträddes, skedde det för att i möjligaste mån undgå
att höja skatterna under den akuta krisen men samtidigt dock få
medel till understöd åt de arbetslösa helst i form av arbete. Om
detta kunde lyckas, borde det medföra ökade inkomster för långt
flera än som fingo direkt hjälp samtidigt som samhället finge
arbeten utförda, som kunde vara av större eller mindre nytta för
framtiden.
Nu har det verkligen också gått så. Ingen socialdemokrat är väl
nog förmäten att vilja tillskriva hela förbättringen de vidtagna
åtgärderna, men å andra sidan vore det otvivelaktigt orätt att alldeles
negligera dem. Det vore ju i och för sig högst egendomligt, om
arbete, som tillkommit på enskilt initiativ skulle kunna medföra en
bättring, medan ett statligt eller kommunalt arbete alis ingen verkan
skulle ha. Det torde vidare också kräva sin förklaring, att
åtskilliga utländska vittnesbörd nu kunna framhålla läget i vårt land såsom
det bästa i Europa. Det är väl knappast en ren slump, ifall så är
förhållandet, att vi ha det om inte i allo bättre än alla andra så dock
27 Tiden N:r 9, ig.34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
