Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 419
synas därför med en viss tillförsikt kunna avvakta valmännens dorn.
Det lyser igenom oppositionens invändningar, att arsenalen är dåligt
försedd. Varför skulle man annars tillgripa sådana medel som att
beskylla ett av de säkrast demokratiska partierna för
diktatursträvanden, varvid det dock ibland händer sig så illa, att påståendena från
samma front fullständigt gå isär. Det vore mer än underligt, om
valmännen icke skulle genomskåda svagheterna, då de främsta
anmärkningarna röra sig om inbillat bristande hänsynstagande till enskilda
personers prestige. Det må väl också kunna sättas i tvivel, om
svenska folket känner sig så värst entusiasmerat inför utsikten att få
uppleva en ny vågmästarperiod. Erfarenheterna och minnena av den
sista äro väl i alla fall i allt för friskt minne för att man beredvilligt
skulle vara villig att göra ett nytt försök.
HUR VALET NU ÄN GÅR, en majoritet i stil med Hitlers
vänta sig socialdemokraterna inte. Det torde väl också vara en
tämligen utesluten sak, att en sådan uppslutning skulle kunna nås i något
land med fritt val. Det har därför heller icke någonstädes utanför
de nazistiska eller halvnazistiska kretsarna fästs så särskilt, stor vikt
vid de avgivna ja-rösterna utan långt mera vid den relativt sett
mycket stora ökningen av nej-rösterna. Det hade dock på förhand
sagts, att icke ett nej mera än för ett år sedan fick förekomma och
hotats med repressalier mot dem, som tredskades och icke gåvo prov
på den beryktade folkgemenskapen. Och likväl svällde nej-rösterna
på ett icke ens av de argaste motståndarna väntat sätt. En
fördubbling av nej-rösterna kan dock icke vara betydelselös ens i en
terrordiktatur som den tyska, sedan alla medel använts för att driva fram
röster och ja-röster. Med säker blick för det agitatoriska
offentliggjordes Hindenburgs testamente vid den rätta tidpunkten, men icke
ens det hjälpte.
Omröstningsfarsen i och för sig var visserligen icke mycket vard,
men om ökad enighet kunnat visas, hade den kanske i alla fall dugt
som agitation utåt. Nu är man närmast böjd för att instämma i det
omdöme, som lyder, att man kan lura alla människor någon gång
och somliga människor alla gånger, men man kan inte lura alla
människor alla gånger.
På något vis avgörande för hitlerismens öde var emellertid inte
omröstningen. Den vilar lika säkert och lika osäkert nu som före.
Avgörande kan däremot läget under vintern bli. Svårigheterna hopa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
