- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
438

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - Eugénie Söderberg: Hur ryssarna betrakta utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssar, som resa till utlandet, uppsöka vanligtvis de kretsar, som
sympatisera med dem, och där få de noggranna, ofta tendentiöst och
framför allt ensidigt färgade upplysningar om tillståndet i respektive
länder. Det är inte endast pliktkänslan, som sammanför dem med
dessa kretsar, de söka sig dit också därför att de äro intresserade,
ytterst intresserade av de sociala förhållandena i utlandet. De ha ju
läst så mycket om det i sina tidningar och skrifter. De vilja
konfrontera sina teoretiska kunskaper med verkligheten.

I utlandet läsa de både kommunistiska och kommunistfientliga
tidningar, och det de läsa ut på och mellan raderna bestyrker endast
deras uppfattning. Såsom sovjetmedborgare stöta de också på vissa
svårigheter, då de söka kontakt med personer, som inte äro
engagerade för kommunismen, ty andra partirepresentanter, särskilt i länder,
där kommunisterna hållas stramt i tyglarna eller förföljas eller partiet
förbjudits, vilja eller kunna sällan umgås med dessa sovjetsöner och
-döttrar, i synnerhet om de inte äro representanter för de
intellektuella och vetenskapliga fronterna.

Ryssarnas intresse för arbetarnas ställning världen runt är naturlig.
Vi ha vant oss vid att religiösa eller nationella samfund äro
intresserade av motsvarande föreningar och de enskilda medlemmarnas
liv i andra länder. Vi kunna gå ännu längre: personer, som inte ha
något annat gemensamt med varandra än ett yrke, ja, blott att de
äro "1880 års män", fylka sig gärna i grupper. En handelsresande
språkar med sina gelikar, en läkare på studieresa besöker vanligtvis
sina kolleger för att utbyta erfarenheter. På samma sätt kan man
förklara ryssens brinnande intresse för sin klass världen runt, ty alla
ryssar ha upphöjts eller degraderats till klasslösa arbetande
samhällsmedborgare, som de själva tycka om att kalla sig.

Naturligtvis besöka nykomligarna också förlustelseställen, flotta
restauranter, lyxaffärer o. dyl., men de söka där medaljens frånsida,
ty en ryss kan knappast uppfatta dessa företeelser utan social
bakgrund eller som ett speciellt bevis för landets höga kultur och
svindlande höga levnadsstandard. En ryss visade mig ett par urklipp ur
amerikanska illustrerade tidningar: en tiotusendollars klänning
imponerade inte på honom, en cocktailpinne av platina med ädelstensknopp
inte heller. De upprörde honom till det yttersta.

De nya ryssarna ha inte den föreställningen, att de måste slå sig
lösa i utlandet och leva flott och se hur flott andra leva. Om man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free