Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - Litteratur - R. D. Charques etc: Profits and politics in the post-war world
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
R. D. Charques & A. H. Ewen: Profits & Politics in the Post-War World.
An Economic survey of Contemporary History. Gollancz. 5 s.
Inom den borgerliga pressen läses stundom bittra kommentarer över det
samröre mellan de socialdemokratiska partierna och fackföreningarnas
landsorganisationer, som kan observeras i vissa länder. Att parlamenten
och partierna därigenom utsättas för påtryckningar från utomstående
politiskt ansvarslösa korporationer strider utan tvivel mot det representativa
statsskickets principer. Men man tar fullkomligt miste, om man tror, att
■härvid ide enda eller ens de största försyndelserna härröra från de
socialdemokratiska partiernas sida.
Ovanstående arbete, Profit & Politics in the Post-War World —
»Profit och politik under efterkrigseran» — anger i sin titel ganska väl vad
det handlar om. Författarna lämna åsido socialdemokraternas
utomparla-!mentariska tillgångar för att i stället rikta hela sin uppmärksamhet på
;hur det i detta stycke kan vara ställt på den borgerliga sidan. Det är en
ganska kuslig bild, som det fängslande arbetet upprullar.
Arbetet är ;indelat i en serie avdelningar ägnade var och en åt ett land
och börjar med Frankrike. Detta land lämpar sig alldeles särskilt för den
uppläggning författarna ha valt. I inget annat land torde politiken — både
den inre och den yttre — så fullständigt ha blivit ett organ för
storbankerna och den därmed förbundna tunga industrin. Denna tunga industri
har nu i efterkrigstidens Frankrike liksom tidigare i Tyskland, England
och många andra länder i allt högre grad specialiserat sig på
vapentillverkning. Profiten är ju inom denna tillverkningsgren ojämförligt mycket
större än inom andra delar av de tunga industrierna. De franska
vapenindustrierna, kartelliserade inom den mäktiga Comité des forges, ha efter
kriget sett betydande nya marknader öppna sig hos de nya staterna i
Öst-Europa: Polen, Tjeckoslovakien, Rumänien och Jugoslavien. Det
latenta krigshot, under vilket dessa stater leva, har skapat beredvillighet för
en upprustning i forcerat tempo. Författarna till ovanstående arbete
beräkna, att 40 à 50 o/o av dessa länders budgeter bestå i anslag till
rustningar. Medlen till dessa kostsamma rustningar har man fått genom
fransk upplåning. Mellan de franska lånegivande och vapenför-säljande
organisationerna råder det bästa samförstånd. Hela systemet av vapenleverans
och lån ingår slutligen i ett av statsmakterna knäsatt politiskt system.
Det franska parlamentet, företrädesvis den stora massa av stora och
medelstora »sparare», som utgör centern och högern (Poincaré, Tardieu),
har (med all makt gynnat de franska finansinstitutens och vapenfabrikernas
profitabla investeringar i öster. Och systemet har till sist applåderats av
en press, som till mycket stor del för vapenindustriernas talan.
Förhållandet att de stora tidningarna visa en utomordentlig känslighet för varje
förslag om nationalisering eller ens utredning (!) av vapenindustrierna
är ett fenomen som vi i Sverge ha kunnat observera på mycket nära håll.
I England ha författarna inte kunnat spåra ett fullt så intimt samröre
mellan politik och storfinans som i Frankrike. I sistnämnda land har ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
