Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - Litteratur - Martin Andersen Nexö: Tankar och intryck från Sovjetunionen - K. Drachenfels: Den verklige Ivar Kreuger - George Soloveytchik: Finansmannen Ivar Kreuger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 457
knappast en mörk fläck på hela kommunismen och allt vad den gjort,.
Andra ha inte förmåga att finna ens det minsta lilla försonainde drag-;.
Det är svårt att säga vilket sjom är ätt föredraga. Om det gäller att ge
kunskap om landet äro båda metoderna lika förkastliga.
Det har varit en allmän iakttagelse, att försörjningen med
konsumtionsvaror varit knapp i Ryssland, en sak, som sovjet för övrigt icke på
något sätt sökt dölja. Målmedvetet har man ju gått in för hålla
konsumtionen nere för art kunna bygga upp den industri, som landet saknat.
Att det ibland varit knalt om livsmedel kan också anses som ett faktum,
även om i många skildringar hungersnöd och hungerdöd äro överdrivna.
Men för Nexö finns ingen brist. Om livsmedelsförsörjningen lämnar
han konkreta uppgifter och jämför vad en fordarbetare konsumerade
1929 och en rysk arbetare i dag. Det befinns, att den ryske arbetaren
förtär tre gånger så mycket bröd, något mera kött, mer än fem gånger
så mycket fisk och 50 o/o mera potatis och grönsaker. Det vore att sakna
begrepp om ordens valör, om man då skulle tala om brist i Ryssland.
Men är det verkligen också på det viset?
Lika bra är det på andra områden. Nexö har inte sett något som inte
brutit av till sin fördel mot förhållandena i Västeuropa. Man behöver
knappast själv ha med egna ögon kontrollerat saken för att förstå, art
detta är en serie överdrifter. Det räcker med att läsa ryska tidningar,
som ingalunda äro rädda för att påpeka brister och missförhållanden och
för övrigt vore det orimligt begärt, att man från grunden skulle ha
kunnat bygga upp ett industrisamhälle i detta rena åkerbruksland och lika
väl försörja medborgarna med allehanda varor som västerlandet sin
dåliga organisation till trots. Två världar har med andra ord bra lite aV
värde att ge, vilket bör mest beklagas av dem, som gärna vilja försöka
att se det goda, som de ryska kommunisterna åstadkommit.
K- Drachenfels: Den verklige Ivar Kreuger. Natur och Kultur. 314 sid.
Kr. 7:50.
George Soloveytchik: Finansmannen Ivar Kreuger. Åhlén o. söner. 178
sid. Kr. 5.—.
Ivar Kreuger torde väl länge än komma art fånga människors
intresse. Hans liv på gott och ont var av den egenart, art de flesta säkert
gärna vilja veta något om det. Förmodligen äro de ovan nämnda båda
böckerna ingalunda de sista, som komma art avhandla denna spännande
person och eftervärldens dorn blir måhända icke så onyanserad, som
nutidens ofta varit. Men det är antagligen icke många förunnat art behandla
ämnet med samma förutsättningar som Drachenfels, som var Kreugers
sekreterare i Paris.
Förf. säger redan i förordet, art det icke är hans avsikt att söka rentvå
Kreuger, men anser det å andra sidan vara sin plikt att också framhålla
de goda sidorna i hans karaktär. Man torde kunna säga. att han handlat
efter denna regel. Boken är intet överskylande av Kreugers brottsliga
handlingar, men den ger människan på ett mänskligare sätt än de flesta
andra gjort. Ibland slår förf. visserligen över och blir naiv, rent av
rörande naiv. Att varje svensk drömde om att bli »kreugerman» är sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
