Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 sept. 1934 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LÄSARNA
Socialism eller icke socialism?
I artiklar dels i Tiden nr 4 (Kapitalismen i övergångsskede») samt i
Frihet nr 16 (»Nervösa socialister») gör sig red. Karl Fredriksson till
tolk för den uppfattningen, att den uppgift som under den närmaste
framtiden föreligger socialdemokratin är att driva en politik i syfte att göra!
det kapitalistiska systemet mera funktionsdugligt. Även från annat ledande
håll inom socialdemokratin ha liknande meningar framförts.
I den förstnämnda artikeln skriver red. Fredriksson bl. a.: »En
politik i syfte att göra det kapitalistiska systemet mera funktionsdugligt och
mera kapabelt att garantera massorna en god och stigande materiell
standard — detta blir sannolikt den uppgift för vjlken socialdemokratin i
samarbete med övriga radikala och framstegsvänliga krafter får sätta in sina
krafter under närmaste framtid, försåvitt socialdemokratin önskar ha något
grepp över den praktiska politiken.» I den senare artikeln återfinnes
följande passus: »Det är en dum vidskepelse att en ökad arbetsduglighet
hos det kapitalistiska systemet ovillkorligen måste stå i motsättning till
en utveckling mot socialismen. Sanningen torde snarare vara den motsatta.»
Inför detta kan man vara berättigad att fråga: »Vad är då egentligen4
socialism? Är detta socialism eller icke socialism? Socialismen och
socialiseringen äro naturligtvis inte självändamål. Målet bör ju först och
sist vara att skapa förutsättningar för en tryggad folkförsörjining. Men,
finnas då dessa förutsättningar till någon del inom det kapitalistiska
systemets ram? Ha ej vi, som bekänna oss till socialismen, i och med detta
övergivit tron på det kapitalistiska systemets förmåga art kunna ge en!
tryggad folkförsörjning? Skillnaden emellan borgerlig och socialistisk
samhällsåskådning ligger väl ända just i detta. I annat fall kunna ju
även de borgerliga, om de så vilja, göra anspråk på att kallas för socia««
lister. Att skapa bättre förhållanden inom ramen av nuvarande
samhällssystem, det målet ha ju även de borgerliga partierna.
Enligt min ringa mening är ett svalg befäst mellan socialistisk och
borgerlig samhällsåskådning. De två kunna aldrig förenas utan att den
ena eller andra först uppger något av det väsentligaste på vilket deras
olika uppfattningar grunda sig. Därför behöver man dock ingalunda tveka
erkänna de Man-planen såsom ett riktigt steg mot förverkligandet av
socialismen. Genom denna plans realiserande försvinna ju nämligen sådana
faktorer i det kapitalistiska systemet, vilka göra detta system odugligt.
Det är ej längre ett kapitalistiskt system då detta skett.
Om uppfattningar liknande de red. Fredriksson framfört, särskilt i den
förstnämnda artikeln och vilka här påtalats, anammas av socialdemokratin,
är det ej då fara för att vi äro i färd med att rasera den grund varpå vår
socialdemokrati byggts upp och varpå den alltjämt vilar?
Evert Larsson.
Rättelse.
På sid. 483 rad 12 uppifrån står heter — läs hotar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
