Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 27 okt. 1934 - Händelser och spörsmål - Monopolkapitalet i en småstat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 Händelser och spörsmål
fick blott den, som var medlem av hemvärnen eller den av dem
grundade »oavhängiga» fackföreningen. Tjänstemännen voro till största
delen högre funktionärer inom hemvärnsrörelsen. Den sedermera ofta
omtalade dr Rintelen, då ännu kristligt-soeial riksdagsman och landshövding
i Steiermark, stod i mycket nära förbindelse med bolagets direktion.
Staten understödde företaget på alla sätt trots att aktiemajoriteten låg på,
utländska händer. Man tillmötesgick icke endast alla anhållanden om
tullar, och det var icke lite, utan införde bl. a. också ett
brunkols-blandningstvång. Hela befolkningen och särskilt den i städerna betalade
indirekta avgifter till bolaget.
Så kom den nationalsocialistiska vågen i Tyskland. Ståltrusten
tillhörde ledningen för de tyska kapitalistkretsar, som finansierade
propagandan och därmed nationalsocialismens slutliga seger. Thyssen
förklarade offentligt, att han vid presidentvalet komme att rösta på Hitler
och senare gjorde ju Hitler honom till ekonomisk diktator i
Ruhr-området. Så blev då Alpin-bolaget nationalsocialismens ekonomiska
koncentrationspunkt i Österrike.
Följderna visade sig tydligt den dag de steierska hemvärnen med
flygande fanor och, vad som var viktigare, med de under åratal
hopsamlade vapnen gingo över till nazi. Särskilt bolagets tjänstemän
omvandlades till förkämpar för nationalsocialismen. En gång anordnade
direktionen själv en strejk i företaget för att vålla regeringen ekonomiska
svårigheter. En speciell regeringskommissarie tillsattes, men gentemot
den målmedvetne chefdirektören Apold, Voglers och därmed Hitlers
omedelbare förtroendeman, förmådde han icke mycket. Så snart man
hotade med energiska åtgärder, låtsade man sig vilja nedlägga driften»
eller förflytta den till Tyskland. Det hade för Österrike betytt en
eko-snomisk katastrof, särskilt då den internationella rustningskonjunkturerü
också lät det droppa på bolaget.
Så inträffade händelserna den 25 juli. Icke av en tillfällighet blev just
Övre Steiermark centrum för inbördeskriget. Talrika tjänstemän i bolaget
förde befälet över de upproriska och tyvärr deltogo också en ansenlig1
del av arbetarna. Apold häktades men frigavs snart. En ny
regeringskommissarie försöker att i företaget driva en personalpolitik mot nazi och
i stället placera regeringsanhängare. Vogler, den tyska ståltrustens chef,
begav sig personligen till Österrike för att söka hindra alltför stora
omändringar. I varje fall förblir problemet med bolaget olöst, så länge det’
befinner sig i tysk ägo och Hitler regerar i Tyskland. Om Europa den
25 juli råkat in i ett krig, och det hängde på ett hår, hade man icke minst
haft detta bolag och den tyska stål trusten att tacka för det.
Ännu är bolagets vidare öde ovisst. Italienska finansintressen söka
förvärva det. Det skulle motsvara Österrikes utrikespolitiska orientering
under sista tiden och dessutom ge Italien en viktig utvidgning av dess
råvaru- och rustningsbas. Men just därför är det tämligen osäkert, om
Vogler, Thyssen och Hitler så utan vidare äro villiga att sälja denna
maktposition. Det är endast en tanke, som ingen synes ha kommit på:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
