- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
576

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 27 okt. 1934 - Från läsarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

576 Från läs ärna

Man kan ju för all del resonera som så att det under sådana
förhållanden skulle kunna tänkas uppstå ett onödigt spring hos läkare vid
minsta krämpa, men behöver det vara så oroväckande? Dels motverkas detta
»spring» av den restriktiva bestämmelsen att den sjuke själv skall betala
V3 av kostnaden och dels är det väl i och för sig inget fel att låta sig
undersökas av läkare. Kanske många svåra sjukdomar skulle kunna i
tid upptäckas, undvikas eller eventuellt hejdas och hälsan på ett snabbare
sätt återvinnas tack vare detta »spring» hos läkaren. Har det för övrigt
inte klagats på att folk i allmänhet söker läkare för sent än för tidigt?

Jag skulle vilja sluta med en liten anekdot, som passar in just på
detta förhållande.

Vid ett lasarett i en stad ej långt från Stockholm fanns en överläkare,
som var en smula kärv och hård i talet men som säkerligen mer än
många andra läkare var och är en människovän av stora mått. Till
honom kom en dag stadens s. k. »dödgrävare» i ett tillstånd som den gode
doktorn genast såg var tämligen långt gånget varför han till mannen
med tämligen hög röst röt till: »Det är då själva tusan också, till mej
kommer dorn inte förrän dorn är halvdöda» och vartill dödgrävann, som
i alla tider varit känd som en stor Spjuver och nu på äldre dagar en
verkligt sann humorist, helt stillsamt genmälde: »Ingenting att klaga på,
doktorn, rakt ingenting, till mej kommer dorn inte förr’n dorn redan ’é!
dö’a.»

Är inte historien sann så spelar det ingen roli. Den illustrerar i alla
fall på ett alldeles ypperligt sätt svenska folkets motvilja mot allt båds
onödigt och nödigt »spring» hos läkare. Kan nu läkarvårdsavgiften bli
ett. medel till art lara kassornas medlemmar art »springa» hots läkare så
har den alldeles säkert fyllt en mycket stor uppgift. Kanske sin enda,
ty meningen var väl inte att vi endast skulle bli obligatoriskt skyldiga
att betala denna avgift utan meningen var väl att vi tack vare denna
avgift skulle bli i stånd att, utan allt för stora ekonomiska uppoffringar,,
erhålla läkarvård på ett så tidigt stadium i en sjukdom som möjligt.
Men förutsättningen är, det upprepas ännu en gång, att bestämmelserna
ändras i sådan riktning att den som anser sig ha behov av läkarhjälp
får hjälp därtill av kassan oavsett om han besöker läkaren eller läkaren
besöker honom eller vården på grund av föreskrift härom erhålles på:
sjukhusens specialavdelningar. Som det nu är, är det galet och det är
detta jag velat påpeka.

John Q ran.

Ivar Carlsson, Nyholm, torde för erhållande av svar på sin skrivelse
meddela redaktionen sin fullständiga adress.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free