Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Sigfrid Hansson: Regeringen och tredjemansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringen och tredjemansskyddet 589
annan att deltaga i kollektiv stridsåtgärd eller som vidtaga eller
fortsätta annan stridsåtgärd. I detta sammanhang ha
straffbestämmelserna i åkarpslagen beaktats, och de nu föreslagna bestämmelserna
ha avfattats så att en utvidgning av åkarpslagens tillämpningsområde
icke åstadkommes.
I motsats till trettonmannakommissionen föreslår regeringen
inrättande av en specialdomstol för ekonomiska stridsåtgärder. I denna
skola representanter för de viktigaste närings- och yrkesintressen,
som av lagen beröras, ha säte. Allmän åklagare skall äga åtalsrätt
endast när fråga är om ansvarstalan, och en särskild åklagare skall
förordnas för dessa mål.
Vad nu angår huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen,
nämligen att bereda skydd åt tredje man skiljer sig regringsförslaget
icke nämnvärt från trettonmannakommissionens förslag. Det
innehåller sålunda i likhet med sistnämnda förslag ett allmänt förbud mot
stridsåtgärder mot tredje man under förutsättning att han iakttagit
neutralitet i tvisten. Befinnes primärkonflikten vara lagstridig eller
avtalsstridig skall tredjemansskyddet tillämpas i vidsträcktare
bemärkelse i det att neutralitet då icke uppställes såsom villkor för
åtnjutande av lagskyddet. I fråga om konkurrenstvister förbjudas
endast kollektiva stridsåtgärder mot tredje man — alltså icke
uppsägning av arbets- och hyresavtal eller annat avbrytande av ekonomisk
förbindelse, när det sker av två eller flera i samverkan — även detta
i överensstämmelse med kommissions förslaget.
Den viktigaste avvikelsen från detta gäller strejkbrytarna. Enligt
kommissions förslaget skulle som bekant oorganiserade arbetare, som
voro anställda på arbetsplatsen, då konflikten utbröt och fortsatte
arbetet under det konflikten pågick, erhålla lagens skydd såsom
neutrala tredje män. Däremot skulle medlem av den av konflikten
berörda arbetarorganisationen, som stannade kvar i arbetet, icke kunna
påräkna lagskyddet. Och naturligtvis skulle strejkbrytare, som toge
arbetet under det konflikten pågick eller som hade i avvaktan på
konfliktens utbrott tagit arbete på arbetsplatsen, icke betraktas såsom
neutrala tredje män. Mot kommissions förslagets och det bergendalska
lagutkastets bestämmelser rörande strejkbrytarna har som bekant
rests en mycket energisk arbetaropinion, som bland annat kommit
till uttryck i Landsorganisationens yttranden. Regeringen har ställt
sig på den ståndpunkten, att strejkbrytare icke skola åtnjuta skydd
med stod av den nu föreslagna lagstiftningen, de må vara
oorganiserade eller icke eller ha tagit arbete innan konflikten utbröt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
