Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Sigfrid Hansson: Regeringen och tredjemansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringen och tredjemansskyddet 593
I fråga om s. k. varsel och därmed förknippad redogörelseplikt
i samband med stridsåtgärder har regeringen vidtagit den ändringen
i kommissionsförslaget, att åsyftade bestämmelser utmönstrats ur
förslaget till Iag om vissa ekonomiska stridsåtgärder och i stället
framförts såsom tilläggsbestämmelse i 3 § lagen om medling i
arbetstvister. Lagstadgandet skall enligt regeringens förslag avse
arbetsinställelse, d. v. s. strejk och lockout, medan det enligt
kommissionsförslaget skulle gälla beträffande alla s. k. massåtgärder, alltså även
blockad och bojkott. Varsel skall, därest giltigt hinder icke möter,
givas senast på sjunde dagen före den dag, då arbetsinställelsen skall
taga sin början. Det är icke blott den mot vilken arbetsinställelsen
riktas, som på detta sätt skall erhålla kännedom om vad som
förestår, utan även förlikningsmannen skall underrättas. Underrättelsen
skall innehålla redogörelse för anledningen till åtgärden.
Socialministern framhåller i motiveringen till detta förslag, att
kommissionen synes ha i vissa avseeenden gått längre än som
betingas av förhållandena. Att en arbetare, som tagit anställning på
en arbetsplats, där konflikt råder, skall kunna begära sju dagars
frist, innan bojkottåtgärden mot honom får vidtagas, synes knappast
motiverat. I ett annat avseende torde kommissionens förslag icke
vara tillräckligt vittgående. Det kan, säger socialministern, icke
finnas anledning att från underrättelseplikt befria enskild
arbetsgivare, som ämnar verkställa lockout. Även oorganiserade arbetare,
som ämna igångsätta strejk, torde böra förpliktas att meddela sin
avsikt i förväg.
Slutligen företer regeringens förslag den avvikelsen från
tretton-mannakommissionens att i detsamma icke medtagits det av
kommissionen förordade fristående förslaget om tillägg till 11 kap.
strafflagen, avseende generellt förbud mot utdelande av blockadlappar,
utställande av blockadvakt o. dyl. på offentlig plats, även när
stridsåtgärd i och för sig är tillåten. Icke heller har regeringen medtagit
förslaget angående ändring i tryckfrihetsförordningen, avseende
straff för uppmaning i tryckt skrift till förbjudna stridsåtgärder.
Den av regeringen föreslagna lagstiftningen skall, utom vad angår
bestämmelserna om varsel, ha provisorisk karaktär. Den skall träda
i kraft den 1 juli 1935 och gälla till den 31 december 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
