Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Anders Nilsson: Det socialdemokratiska programmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klasskampen mellan utsugna och utsugare får sin moderna prägel.
Arbetarklassen blir medveten om sin historiska mission att vara bäraren
av en ny produktionsordning, frigjord från profitintresset, och framträder
som den ledande bland de utsugna folkklasser, vilka kapitalismen bragt
i beroende och otrygghet.
Ty icke blott de industriella produktionsmedlen och de naturrikedomar,
som den industriella produktionen exploaterar, hava kommit i
kapitalismens händer. Den gör sig till härskare även på områden, dit den
industriella storproduktionen icke trängt fram. Där den låter de gamla
mellanklasserna bestå, undergräver den deras ekonomiska självständighet. Ej
blott hantverkare, småhandlare och utövare av fria yrken bliva
skattskyldiga till kapitalet. Som bank- och bolagskapital lägger det även
jordbruksjorden under sitt välde. Jordens verkliga brukare försättas, där de
icke redan i egenskap av lönarbetare vid storgods helt intaga samma
sociala ställning som industrins arbetare, uti ekonomisk ofrihet,
tributpliktiga till en kapitalism i ständig utvidgning.
Den motsättning mellan arbetare och kapitalister, som den industriella
utvecklingen framkallat, vidgas sålunda till en hela samhället genomgående
motsättning mellan de utsugna och deras kapitalistiska utsugare.
Men därmed följer ock en samling av alla de utsugna klasserna, som i
klasskampen taga ställning sida vid sida. Denna klasskamp skall icke
upphöra, förrän samhället så omdanats, att den kapitalistiska utsugningen
helt är upphävd, klassamhället fallet och massfattigdomen avskaffad.
Detta åter kan endast ske genom att upphäva den privatkapitalistiska
äganderätten till produktionsmedlen och lägga dem under samhällets
kontroll och besittning samt genom att ersätta den nuvarande planlösa
varuproduktionen med en socialistisk, efter samhällets verkliga behov planlagd,
för välståndets höjande stegrad produktion.
Detta mål kan icke uppnås utan politisk kamp. Socialdemoikratin vill
därför samla och politiskt organisera de utsugna klasserna, klargöra deras
roll i den sociala utvecklingen, målet och vägarna för deras klasskamp,
erövra den politiska makten och på den väg och i den ordning,
utvecklingen själv anvisar, genomföra samhällets socialistiska organisation.
Arbetarklassens intressen äro desamma i alla länder med kapitalistiskt
produktionssätt. Med utvecklingen av världshandeln och produktionen för
världsmarknaden bliver arbetarnas ställning i varje land beroende av deras
ställning i övriga länder. Arbetarklassens frigörelse är därför ett verk,
vari alla kulturfolk måste deltaga. Med erkännande härav förklarar sig
Sverges socialdemokratiska arbetarparti vara ett med socialdemokratin i
andra länder.
Vid behandlingen av det politiska programmet uppstodo livliga
meningsutbyten ifråga om åtskilliga punkter. Punkt I godkändes
enligt programkommissionens förslag utan debatt men ifråga om
punkt II uppstod en rätt lång diskussion, som slutade med att den
av partistyrelsen förordade reservationen av Möller segrade. I punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
