Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erbjöd något anmärkningsvärt som kunde påkalla läkarundersökning
före domstolsförhandlingen hade förstärkts därigenom att han av
barnets lärare fått den upplysningen att pojken visserligen gått i
särklass, men att han "inte behövt göra det, om han inte varit så
intresselös och om han inte haft för vana att flina åt allting". Ett
sådant omdöme är ju ingenting annat än ett påstående att någon
uppfört sig såsom han gjort därför att han är som han är, och att
om han inte vore som han vore, så skulle han uppfört sig på ett
annat sätt. För ett litet mera insiktsfullt bedömande tyda dessa två
upplysningar — att gossen ständigt gått i särklass och dessutom
visat sig fullständigt intresselös för sina arbetsuppgifter och flinat
åt allting — inte bära på en intellektuell undermålighet, utan också
på allvarliga brister i hans känslo- och viljeutrustning. Det är
därför självklart att ett sådant fall bort göras till föremål för
undersökning av sinnesbeskaffenheten och att den kriminalpolitiska
behandlingen bort rättas efter resultatet av en dylik undersökning.
Ett annat, likaledes aktuellt fall är följande. Det inträffade
för någon vecka sedan att en kvinna blev nedstucken på Söder av
en man med vilken hon haft ett förhållande, varpå mannen själv tog
sig av daga genom att hoppa ut genom fönstret från fjärde
våningen. Mannen var känd såsom alkoholist. Alla människor i
kvinnans omgivning visste detta och förstodo av hans uppförande att
han var ytterst farlig för henne. De gjorde också vad de kunde
för att förhindra det sammanträffande mellan dem, som ledde till
bådas död. Den utredning som förekom i dagspressen visar hän på
en liten detalj som är belysande för den psykologiska insiktslöshet
jag här åsyftar. Det berättas att någon dag innan mordet ägde
rum mannen åter varit berusad och oregerlig, hotfull och våldsam.
Någon i den familj där han bodde hade förstått att det var på tok
och föreslagit att man skulle ringa till polisen. Detta skedde. Polisen
fick veta att det var fråga om en alkoholist som uppträtt hotfullt vid
flera tillfällen och som man på goda grunder ansåg ha ont i sinnet
mot kvinnan. Efter dessa upplysningar förklarade polismannen att
han inte ville göra någonting förrän han fått tala med portvakten i
huset. Portvakten — jag vet inte i vad förhållande portvakten stod
till fyllbulten, kanske voro de supbröder — tillkallades, fann mannen
sovande, djupt berusad och förklarade att det inte var något farligt
med honom.: "När han vaknar i morgon är han ju nykter, och då
är han väl inte farlig." Ett par dagar efter denna händelse stack
fyllbulten ned kvinnan och hoppade själv ut genom fönstret.
Fallet är ett flagrant exempel på huru ett psykiskt symtom av
karakteristisk beskaffenhet av den socialarbetare som det här är
fråga om, polismannen, icke till sin betydelse rätt uppskattades. Det
borde vid det här laget vara bekant för varje polisman att så snart
en människa uppträder hotfullt och farligt mot sin hustru eller mot
en annan kvinna till vilken han står i något sexuellt förhållande, så
betyder det praktiskt taget att han är alkoholist, sinnessjuk eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
