Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rekryteringsmetoderna vid allmänna institutioner som fabricera
brottslingar. Om här åsyftade individer placerats på rätt plats i
samhället och fått ett arbete som de rått med, så skulle de
sannolikt aldrig gjort sig skyldiga till brottsligt handlande. Det är sålunda
här fråga om den brottsform som man kallat den synergiska, därför
att själva samhällsinstitutionens beskaffenhet är en viktig
medverkande orsak till brottsligheten.
De risker som möta vid valet av socialarbetare äro av helt annat
slag än i nyssnämnda fall eftersom socialarbetarens uppgift framför
allt är att syssla med människor och inte med pengar. I fråga om
socialarbetarna gäller det alltså inte bara den intellektuella
utrustningen, utan också och i synnerhet vissa andra, personliga
kvalifikationer. Det går nämligen inte för sig att sätta människor att
övervaka andras sociala uppförande och att söka hjälpa dem till rätta,
som gjort sig skyldiga till sociala missreaktioner, om dessa övervakare
och hjälpare själva ha grava karaktärsegendomligheter, äro svåra
psykopater o. s. v. Sådant måste leda till missförhållanden eller till och
med olyckor, särskilt om socialarbetaren är en människa med
patologiska drifter. Fallet för dagen är priorn i Danmark som piskade sina
skyddshemselever. Att sadistiska och grymma personer känna sig
dragna till värnlösa människor gentemot vilka de under lovliga,
"pedagogiska", förevändningar hoppas ostraffat kunna tillfredsställa sina
mer eller mindre bestialiska drifter, är helt naturligt. Men sådant
kan förebyggas och måste sålunda förebyggas. Det vore därför,
menar jag, av mycket stor betydelse för allt allmänt arbete om
man äntligen finge till stånd psykotekniska institutioner där man
före anställningen kunde skaffa sig ingående upplysningar om varje
platssökandes psykologiska utrustning, innefattande icke blott
intelligensnivån i allmänhet, utan också särskilda fallenheter eller
brister, emotionell beskaffenhet, moraliska egenskaper o. s. v., så att
olämpliga individer från början kunde elimineras.
För rekryteringen av socialarbetare är en dylik orientering över
sökandes psykologiska utrustning naturligtvis minst lika
betydelsefull som ifråga om andra arbetare i det allmännas tjänst. För den
blivande socialarbetaren måste vidare, med hänsyn till de särskilda
krav på psykologisk insikt som böra ställas på honom, en särskild
psykologisk och psykopatologisk träning under sakkunnig ledning
anordnas, eftersom han på grund av arbetets natur möter psykologiska och
psykopatololgiska problem i mycket stor utsträckning och sålunda bör
äga förmågan att upptäcka dem och inse deras praktiska betydelse.
Huru denna utbildning lämpligen skall ordnas är en vidlyftig fråga
som här inte i detalj kan diskuteras. En sak är dock uppenbar,
nämligen att en dylik utbildning måste äga en i viss mån klinisk
karaktär. Det går inte att enbart läsa sig till psykologiska insikter
om människor, lika litet som det går att enbart genom bokstudier
bli en skicklig psykiater, eftersom båda dessa vetenskaper äro i
eminent grad empiriska och förutsätta en långvarig träning av
iakttagelseförmågan, vilken icke kan komma till stånd annat än i kontakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
