Print (PDF) - On this page / på denna sida -
1. In- och utrikes 30.12.34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ökad tillförsikt och hopp om bättring i det ännu svåra läget
och i England verkar det, som om efter stagnation under
höstmånaderna en svag uppåtgående rörelse åter gör sig gällande. Väl
beror vår ökade utrikeshandel, som för oss är viktigare än för många
andra länder, till icke ringa del på den tyska upprustningen, men
en allmän bättring i andra av krisen drabbade länder bör kunna mer
än uppväga en eventuell minskning av exporten till Tyskland. I
t. ex. Sydamerika, som väl icke är för oss av större betydelse,
tyckes det värsta vara genomlidet för denna gång. Härtill kommer
att en politisk utjämning synes möjlig och för övrigt redan delvis
kommit till synes, vilket icke kan annat än befordra den ekonomiska
hälsans återvinnande.
Om man därför motser det kommande året med en större optimism
än på länge, föreligga visst skäl för en sådan syn.
I EN FRÅGA är optimismen inom vida kretsar emellertid ringa.
Befolkningsfrågan har under de sista veckorna skjutits fram i
förgrunden och den framtida utvecklingen ter sig för många ytterst
hotande. Det kan ju heller icke råda mer än en mening om att den
svenska folkstocken om tämligen få år kommer att upphöra att växa
och i stället börja minskas. Det är ett faktum, som redan åtskilliga
år varit känt, men rörelsen i denna riktning har tagit ökad fart
under krisåren.
Det är ganska svårt att nu säga, om denna rörelseriktning
kommer att hålla sig eller om inte bättre tider med följande högre
äktenskapsfrekvens kan medföra en ändring. Det äktenskapliga
fruktsamhetstalet ligger ännu icke så långt nere, att man med utgångspunkt
från det behöver hysa samma farhågor, som om man blott studerar
födelsetalen.
För övrigt bör man först och främst söka göra klart för sig om
en fortsatt folkökning är att eftersträva eller om inte en varaktig
högre levnadsstandard lättare uppnås, ifall folkmängden sjunker till
en något lägre nivå. Ingen skulle med jämnmod se sin ras och sitt
folk dö ut, men om något sådant hot reellt föreligger torde vara väl
tidigt att döma om. Många förändringar kunna inträffa innan den
dagen stundar. Men därifrån och till att oreflekterat fördöma även
en folkminskning är steget ganska långt eller borde åtminstone vara
det.
Det är prof. Myrdal, som tagit upp frågan nu. Enligt hans mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
