Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Händelser och spörsmål - Estland under diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 505
en agrarreformlag vilken gjorde slut på junkerväldet inom jordbruket.
Samtidigt sökte man anpassa huvudnäringen för den västeuropeiska
marknaden då landet ej längre kunde räkna med Ryssland som köpare av
estniska jordbruksprodukter. Jordbruket som under de två senaste
decennierna svarat för 80 o/o av landets totalproduktion har ständigt stått
i de politiska händelsernas brännpunkt.
Den estniska arbetarrörelsen fick vind i seglen under revolutionsåren,
särskilt fackföreningsrörelsen var under t\t par år föremål för
mäss-anslutning. Men det kommunistiska inflytandet i fackföreningarna förde
rörelsen bort från de fackliga uppgifterna och inriktade arbetarnas
strävanden mot den demokratiska regimen. Den 1 december 1924 gjorde
kommunisterna väpnat uppror i huvudstaden Tallinn, men detta nedslogs
av regeringstrupperna varefter fackföreningsrörelsen förbjöds.
Ett par år efter kom mun i str e volten växte det fram några
lantarbetar-faekföreningar, och då regeringsmaktens tryck upphört kunde arbetarna
redan följande år (1927) starta en landsomfattande facklig rörelse. Då
bildades Eestimm Tööliuhlngute Keskllit, (Estlands arbetarföreningars
centralförbund) motsvarande landsorganisationen i Sverge. I denna
orga-nisatioin rensades det kommuniska inflytandet undan varefter rörelsen
anslöt sig till Amsterdaminternatiojnalen samt inriktade sig på de
arbetsrättsliga och lönepolitiska spörsmålen. Den nystartade
landsorganisationen lyckades via en socialdemokratisk minister i en koalitionsreglering
genomdriva magra betydelsefulla socialpolitiska reformer. Den fackliga
rörelsen tog även initiativ till bildandet av ett arbetarnas
bildningsförbund, vilket gjort stora insatser för arbetarbildningen i landet.
Så kom emellertid den stora världsomfattande ekonomiska krisen vars
verkningar blevo synnerligen kännbara för den lilla agrarstaten.
Självförsörjningssträvandena inom ett flertal stater stängde Estlands
exportmöjligheter. Krisen satte in med förhärjande kraft, och dess
ideologiska följdverkningar i form av politiskt reaktionära strömningar voro i
viss mån förberedda genom lapporörelsen i Finland, vilken kommit de
ultra reaktionära elementen inom Estland att vädra morgonluft. Det
stora agrarpartiet som i början på 20-talet varit tämligen sympatiskt
inställt mot arbetarrörelsen, gjorde en markant kursförändring åt höger,
samtidigt som en politisk militärorganisation bildades.
Efter dtt estnis’ka frihetskriget bildades en s. k.
frontkämpeorganisa-tion vilken under sina första verksamhetsår dock ej spelade någon
framträdande roli i det politiska livet. Under de oroliga åren i början av
detta årtionde blev emellertid rörelsens ledare — genieral Laidoner —
inspirerad av de tyska och österrikiska militärorganisationernas polijtiska
verksamhet, varefter han igångsatte en våldsam agitation för en
författningsändring i auktoritär riktning. Frontkämpeorganisationen vilken
tidigare varit öppen endast för de aktiva militärerna under frihetskriget
släppte på restriktionerna, alla reaktionära element blevo nu välkomna.
General Laidoner gynnades av de oroliga förhållandena och dessutom
torde de gamla junkrarna från tsarväldets dagar ha lämnat rörelsen
ekonomiskt stod. Dessa spekulerade i den laidonerska rörelsen i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
