Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 In- och utrikes
gingo med på att begränsa produktionen av sådana varor, varav
det fanns överskott, som tryckte priserna. Det kan väl sägas vara
en dålig väg för framåtskridandet att på detta sätt hindra en
produktion, som var möjlig, men man frågar sig onekligen vad som
var möjligt att göra i det faktiskt föreliggande läget. Priserna på
jordbruksprodukter hade starkt fallit, dels före och dels under
krisen, medan priserna på jordbrukarnas förnödenheter icke följt
med i samma takt. Jordbrukarnas köpkraft var så gott som
utplånad. Då avsättning icke stod att finna genom export och
produktionen var för stor för hemmamarknaden, var det åtminstone en
tillfällig utväg att på konstlat sätt inskränka produktionen.
Nu är försöket omöjliggjort efter de hittills tillämpade linjerna.
En viss minskning av lagren, varvid den svåra torkan 1934
bidragit, har väl gjort situationen något lättare, men det må tillsvidare
vara en öppen fråga, om priserna komma att hålla sig. Bryta de
åter samman, kunna konsekvenserna bli oöverskådliga.
Men därtill kommer att man efter detta utslag icke kan vara
säker om att andra lika viktiga lagar skola finna nåd inför
domstolen. Det gäller t. ex. det storslagna projektet i Tennessee-dalen,
den sociala försäkringen, lagstiftningen om kollektivavtal och mycket
annat. Domstolen har nämligen ansett, att de federala
myndigheterna icke ha rätt att beskatta för att därmed hjälpa en viss
samhällsklass. Det får endast ske för "allmän välfärd". Fråga är
väl dock, om inte just den allmänna välfärden är avhängig av t. ex.
just jordbrukarnas välfärd eller arbetarnas. Allmän välfärd kan
väl dock icke vara endast de rikas välfärd, som förresten också
den försvinner, om det vill sig riktigt illa.
I varje fall måste framtidsperspektivet te sig dystert för alla
dem, som äro övertygade om att näringslivet icke längre kan reda
upp alla problem på egen hand, att det finnes annat att ta hänsyn
till än dividenderna. Hur det amerikanska folket kommer att
reagera, vet man emellertid ännu icke mycket om. Roosevelts
popularitet har varit i dalande, men om den nu kommer att stärkas eller
försvagas, är icke gott att förutse. I varje fall synes en kampanj
för grundlagsändring vara ett tveeggat vapen, sådan vördnad, som
den föråldrade amerikanska grundlagen åtnjuter. Så småningom
klarnar väl läget och mycket blir givetvis beroende av om
näringslivet förmår suga upp någon större del av den stora skaran
arbetslösa, vilket just nu förefaller ganska tvivelaktigt. Hur man då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
