Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Bonow, Mauritz: Jordbrukspolitikens aktuella problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukspolitikens aktuella problem 17
skulle påskyndas (kurs. av mig) och att därjämte den del av
produktionen, som jordbrukarna själva konsumera, skulle minskas,
varigenom utbudet av jordbruksprodukter ytterligare skulle ökas. En
övergång till fri prisbildning skulle alltså kunna förvärra situationen."
Det låter sig nu väl säga — och det är ett i den ekonomiska
litteraturen ofta använt exempel — att ett prisfall på jordbruksprodukter
från de enskilda jordbrukarnas sida temporärt kan framkalla försök
att kompensera inkomstminskningen till följd av prisfallet genom
ökad produktion. Men risken för att sådana verkningar skola
inträda torde väl vara exakt densamma i de båda här diskuterade fallen
av en sänkning i den allmänna prisnivån för jordbruksprodukter.1
Innan i det följande ett försök till en systematisk överblick över
svårigheterna med de fasta, garanterade priserna skall göras, må här
lic. S :s närmare utveckling av verkningarna av de fasta prisernas
garantikaraktär med ett par ord beröras. Det heter: "I ett
avseende kan man emellertid förvänta, att de garanterade
jordbrukspriserna skola leda till en förändring av jordbruksproduktionen. Det är
tydligt, att de ekonomiskt tryggade förhållandena för jordbrukarna
skola göra dem mera villiga att varaktigt binda kapital i byggnader,
maskiner och levande inventarier. Därigenom kommer jordbrukets
produktivitet att höjas och tillväxten av jordbruksproduktionen att
påskyndas, såvida den ej motverkas genom andra åtgärder. En dylik
rationalisering, från vilken jordbrukaren hindrats endast genom
ovissheten om produktionens framtida utbyte bör emellertid — däri torde
författaren av den föreliggande undersökningen instämma — ej
kunna betraktas som annat äne»3nskvärd."
Lic. S. har rätt däri, att garantikaraktären torde framkalla de
beskrivna verkningarna och även däri, att dessa verkningar i och för
sig böra betraktas som önskvärda. Effekten av dem blir emellertid,
så vitt jag kan förstå, en växande produktionsvolym, d. v. s. den i
och för sig i en given situation möjliga produktionsstegringen
förvandlas från latent till att bli real. Ju längre avsättningsgarantin
vidmakthålles — även förutsatt en justering nedåt av de fasta
priserna, i några omgångar årsvis och inom rimliga gränser — kommer
det även av lic. S. erkända trygghetsmomentet att föranleda en
fortsatt tillväxt av produktionsvolymen. Härigenom så att säga
kumu-leras de begynnande diskrepanserna mellan produktionskapacitet och
avsättningsmöjligheter och hinna i vidrigt fall bli mycket stora till
1 Skulle någon skillnad i verkningarna mellan de båda fallen vara teoretiskt
antaglig borde, såvitt jag förstår, risken för produktionsökning vara större vid
en övergång från ett fast pris till ett lägre sådant än vid övergång till en
friare prisbildning. Om garantipriset skulle gälla för åtminstone ett år i taget
kunde ju nämligen producenterna räkna med att avsättningsgarantin under ett
år (jfr brödsädesodling) beredde möjligheter att kompensera prisminskningen
genom en utökad produktionsvolym — detta i motsats till vad fallet skulle
vara utan någon dylik avsättningsgaranti.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
