Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Bonow, Mauritz: Jordbrukspolitikens aktuella problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukspolitikens aktuella problem 23
sig hörd till följd av importen av fläsk från Finland i och för en
justering nedåt av de tillfälliga toppriserna.) Det är sålunda
mycket som talar för att i ett dylikt organ, likaväl som i riksdagen,
andra synpunkter än syftet att åstadkomma en överensstämmelse på
längre sikt mellan produktions- och konsumtionsutvecklingen för
olika jordbruksprodukter skulle komma att öva inflytande på
prisbildningen. Med hänsyn härtill har man anledning att ställa sig
ganska skeptisk till möjligheterna av en centralt dirigerad prispolitik,
opererande med ett mer eller mindre utbildat system av
"garanterade fasta produktpriser", vilket "bättre befrämjar den inbördes
jämvikten i jordbruksproduktionen". En för en sådan central
prisbildning ifråga om jordbruksprodukter alldeles specifik svårighet
består i naturfaktorernas avsevärda och oberäkneliga inverkan. Ett
aktuellt exempel: av olika skäl har det nyligen ansetts ekonomiskt
motiverat att vidtaga en sänkning av parti- och därmed
detalj-priset på smör (utan inkomstminskning för producenterna;
sänkningen skulle liksom förra gången finansieras av de rikliga
margarin-accismedlen). Genom den dåliga foderskörden (torr sommar, regnig
höst) har den statliga beskattningen av importerat foder erhållit sina
produktionsbegränsande verkningar så skärpta, att icke blott den
ifrågasatta prissänkningen temporärt omöjliggöres utan dessutom
knappheten på smör måste motverkas med import. Som ett kuriosium
kan anmärkas att därmed tillfälligtvis samtidigt bidrag för både
utförsel och införsel av smör måste utbetalas.
5. Det kan slutligen även erinras om att vi med största
sannolikhet i Sverge, på grund av producentkooperationens allt starkare
inflytande på jordbruksprodukternas marknadsförande fram till
partihandelsstadiet, ha att räkna med dessa företagsformer såsom i
viss utsträckning självständigt inverkande faktorer i prisbildningen
på jordbruksprodukter. Licentiat Svennilsson har i sin artikel i
förbigående tangerat frågan, men därvid förbisett att ställa följande
mycket delikata spörsmål: Hur skall den inbördes jämvikten i
jordbruksproduktionen kunna tillfredsställande garanteras under ett
"blandat system", där t. ex. producentpriserna på kött och fläsk
genom organisationsmässig påverkan drivits — låt oss antaga det —
avsevärt utöver den genomsnittsnivå, som övriga, av statens centralt
dirigerade prisbildning påverkade, produkter intaga (t. ex. fasta,
relativt låga brödspannmålspriser och ett relativt lågt fast garantipris
för mejerismör) P1 Vari kommer i ett dylikt antaget fall — att ett
1 Den underförstådda förutsättningen är att producentorganisationerna hade
nått inemot 100-procentig anslutning och kontroll över slakt och partihandel
samt förmått minuthandeln inom kött- och fläskbranschen — intensivt arbete
härför pågår — att kontraktsmässigt förbinda sig att köpa hela sitt behov av
producentföretagen. En genom statsmakternas försorg åvägabragt införsel i
prisreglerande syfte skulle i ett dylikt antaget fall bli verkningslös. Att ett
på sådant sätt uppnått monopolpris icke på längre sikt kan bibehållas
(kon-sumtionsminskning, produktionsreglering omöjlig) är en sak för sig. Till en
tid är något dylikt tänkbart och detta är tillräckligt för att framkalla
svårbemästrade produktionsförändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
