Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Langlet, E.: Den jugoslaviska diktaturen avvecklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN JUGOSLAVISKA
DIKTATUREN AVVECKLAS
Av E. LANGLET.
Skall år 1936 bli en vändpunkt i Europas politiska historia ?
Det är icke omöjligt.
Tecken tyda på att diktaturen som statsform nått och passerat sin
kulmen. Det förefaller icke uteslutet, att detta år kan komma att
medföra en återgång till demokratin.
I alla händelser är det ett ofrånkomligt faktum, att Sydosteuropa,
som sedan många år tilbaka varit helt diktatoriskt styrt, nu är på
full marsch tillbaka mot demokratiskt statsskick.
Militärjuntans herravälde i Bulgarien som också kung Boris var
tvungen att böja sig för, sedan han med knapp nöd avvärjt en
militärkupp som kunde ha kostat honom kronan, synes nu äntligen ha
brutits. Av allt att döma bemödar sig den nya regeringen Kjoseivanov
ärligt om att återföra landet till ordnade förhållanden och att återge
folket möjlighet att medverka i ledningen av landets öden.
Så paradoxalt det kan låta tycks återinförandet av monarkin i
Grekland också betyda en demokratisk renässans. Man måste
nämligen hålla i minnet, att den republikanism, som militär juntorna i de
bägge nämnda länderna gärna skruda sig i, endast är en demagogisk
slöja, vars uppgift är att dölja en liten klick officerares personliga
maktbegär och verka som dragplåster på bondebefolkningens politiskt
föga upplysta stora massa. Däremot måste i båda länderna kronan
av naturliga skäl söka ett samarbete med befolkningens breda lager
för att med dennas hjälp skapa en maktbalans i vilken militärernas
och byråkratins inflytande kan motvägas.
Men det intressantaste fallet av återgång till demokratin erbjuder
Jugoslavien. Det är också det viktigaste. Här ligga förhållandena i
många avseenden annorlunda till än i grannländerna. Befolkningen
är vida mer politiskt kunnig och politiskt intresserad. Man går icke
för långt, om man säger att den under det närmaste årtiondet efter
världskriget blev i hög grad överpolitiserad. Det offentliga livets
kräftskada blev vad som brukar kallas partikularism eller
regiona-lism. Landet är visserligen en utpräglad nationalstat med språkligt
och etnografiskt enhetlig befolkning — nära 90 procent äro sydslaver,
varav åter 9/10 serbokroater, som tala samma språk med
dialektskillnader mindre än dem man finner i exempelvis England och Tyskland,
och resten slovener, vilkas språk avviker från serbokroatiskan
ungefär som norskt skriftspråk från svenskt. Men genom de starkt
växlande geografiska levnadsbetingelserna i skilda delar av landet och
de mycket olika kulturella inflytanden, som befolkningen under
historiens gång varit utsatt för, ha skillnader i folklynne och livsföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
