Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Langlet, E.: Den jugoslaviska diktaturen avvecklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
E. Langlet
uppkommit som äro ganska avsevärda. Ehuru de icke sammanfalla
därmed så understrykas de dock mycket starkt av uppdelningen på
två huvudreligioner — befolkningen i östra delarna av landet är
gre-kisk-ortodox och kallar sig serbisk, i det västra övervägande
romerskkatolsk och kallar sig kroatisk; därjämte finnes i det inre höglandet
och i sydost, i Bosnien och Makedonien, ett betydande antal
moham-medaner. Då befolkningen är religiöst mycket likgiltig skulle väl detta
förhållande icke i sig självt ha behövt leda till skarpare
motsättningar. Men det har utnyttjats av de politiska partierna, som från
början fingo en regional — man kan nästan säga utpräglat
lokalpatriotisk karaktär, så mycket mer som de alla voro starkt bundna i
de historiska traditionernas trollmakt, präglade av småborgerlig
mentalitet och ivriga att vinna stöd av landets största folkgrupp,
bönderna. Sålunda uppstodo aldrig verkliga klasspartier, icke ens
idépartier utan blott "stampartier" för vilkas väljare det mera kom an
på personer än på program. Detta läge erbjöd icke gynnsamma
betingelser för uppkomsten av en stark och livsduglig socialdemokrati.
Därtill medverkade också, att det nybildade riket vid världskrigets
slut var en ren agrarstat utan någon organiserad arbetarklass och
med en befolkning, som väsentligen bestod eller åtminstone efter
agrarreformens genomförande kom att bestå av självägande
småbönder. Och slutligen kom förbudet för kommunistisk verksamhet,
orsakat av partiets komprometterande förbindelser med Moskva, att
redan några få år efter världskrigets slut kasta en oförskylld skugga
på den socialdemokratiska arbetarrörelsen och hämma dess
utveckling.
Till sin karaktär helt olikt det nordeuropeiska blev det politiska
livet i Jugoslavien snart ytterligt intensivt men kom också att färgas
av en hätskhet och bitterhet, som söker sitt motstycke och sakta
började tära på folkets livsnerv. Politik var det enda samtalsämnet till
och med för konstnärer och unga flickor.
Den 21 juni 1935 kan anses som ett mycket viktigt datum i
Jugoslaviens politiska historia. Formellt betyder det kanske inte så
mycket, att det var just den dagen som ministären Jevtitj störtades —
hela diktaturperioden utmärktes av regeringskriser och
rekonstruktioner. Men den här gången kom krisen som ett uttryck för folkviljan
och som ett mycket överraskande sådant, ty den inträdde just
nälden nyvalda riksdagen samlats efter en valkamp i vilken regeringen
utgått med en till synes överväldigande seger för sin lista på vilken
301 av deputeradekammarens 311 medlemmar valts: 57 andra,
oppositionella, medlemmar, väsentligen tillhörande kroatiska bondepartiet,
hade föredragit att stanna utanför skupsjtinan.
Därför kan man ta den dagen som datum för diktaturperiodens
slut. Det betyder visserligen inte, att landet därmed redan återinträtt
i de demokratiska, fritt och folkligt styrda staternas led. Men det är
åtminstone på väg dit.
Det var en allt annat än angenäm situation, som mötte Jevtitjs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
