Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Händelser och spörsmål - En holländsk arbetsplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Händelser och spörsmål
59
S. k. arbetsplaner äro; på modet. Belgien har sin,
som man förresten nu icke hör talas så mycket om,
andra länders arbetarpartier ha gjort upp sina och
under förra året Läto det holländska socialdemokratiska partiet och der.’
holländska fackföreningsrörelsen genom en kommission utarbeta en för
Holland. Den antogs slutgiltigt på en kongress i Utrecht i slutet av
oktober och under vintermånaderna skulle den populariseras vid en rad
möten över hela landet. Den kongress där den antogs, var förresten
mera en inledning till denna propaganda än en kongress i vanlig mening.
Det ekonomiska Läget i Holland har icke visat tecken till bättring,
där lika litet som i de övriga s. k. .guldländerna. Arbetslösheten har
stigit och fortsatt att stiga även under förra året, så att siffran
närmat sig 400,000, en betänklig siffra för ett folk om 8 milj. invånare,
Utrikeshandeln har gått ned. Inkomsterna sina och statsfinanserna äro
svåra att balansera. Att något behöver göras är ganska klart.
Målet för den antagna planen är att rycka landet ,ut ur den ekonomiska
förlamningen, att såvitt möjligt förhindra framtida kriser, att reorganisera
produktionen och omsättningen samt att varaktigt höja
levnadsstandarden. För vinnande av dessa mål föreslås igångsättande av stora nyttiga
arbeten, såsom slumrensning och bostadsbyggande, förbättrande av den
industriella apparaten och transportmedlen, särskilt handelsflottan.
Vanlig lön skulle därvid betalas och arbetstiden sänkas till 40 timimar i
veckan. De fasta kostnaderna för näringslivet böra reduceras.
Industrialiseringen bör påskyndas varvid en central ekonomisk organisation skulle
utföra förberedande undersökningar. Utrikeshandeln skulle mera
inriktas på byte.
Kriser skulle motarbetar genom kreditoperationer och genom
beskattningens anpassning efter konjunkturerna. Allmänna arbeten skulle
förskjutas till lågkonjunkturen. Rationaliseringen bör behärskas men icke
motarbetas. Företag av monopolkaraktär böra socialiseras.
För jordbrukets del skulle avsättning och pris garanteras samt
finanserna saneras. Exporten bör bättre organiseras. För viktiga
industrigrenar såsom byggnadsindustrin, textilindustrin och samfärdseln
innehåller planen bestämda linjer liksom för mellanhänderna. Slutligen tar
en avdelning sikte på förhållandena i de holländska kolonierna. Holland
är ju nämligen ett av de större länderna vad kolonier beträffar.
Det finns icke mycket att invända^ mot planen siam sådan. Det är
utan tvivel nyttiga och bra åtgärder, som föreslås. Frågan är
emellertid, om de låta sig genomfårad med bibehållande av guldmyntfoten.
Om man nämligen sätter i gång arbeten och lyckas driva fram en vidgad
företagsamhet och ökad sysselsättning, synas priserna snarast böra visa
tendens (till stegring. Men om den holländska gulden då står kvar
i sitt nuvarande höga läge i förhållands till exempelvis sterlingblockets
valutor (Holland är för närvarande ett fruktansvärt dyrt land) är det
svårt att se hur någon export skall bli möjlig. Att då sätta sin lit till
En holländsk
arbetsplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
