Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
In- och utrikes
Rationalisering kan medföra arbetslöshet, som är svår att
övervinna. Dessa utan arbete måste skyddas, om framstegen skola ha
sitt rätta värde. Det bör vara uppenbart, att man i många länder
synes föredra en genomsnittligt långt lägre levnadsstandard endast
"fattigdomen delas av alla". Det är i grund och botten kanske inte
så oriktigt, då det sägs, att det t. ex. för nazismen är viktigare att
göra kanoner, så länge den förmår, än att skaffa fram smör. Det
är ett långt drivet exempel, men det ligger något i det. Det kommer
inte bara an på den totala produktionsmängden — det är också och
lika mycket eller mera en fråga om fördelningen. En stor
arbetslöshet nöja sig folken inte med — har man sysselsättning av vad
slag det vara må, kunna även djupa grepp i inkomsterna tolereras.
Av detta följer, att t. ex. en krishjälp kan vara berättigad, även
om den skulle tills vidare verka konserverande på förhållanden, som
strängt taget icke passa in i den mest effektiva organisationen, vilket
är en synpunkt, som ju socialdemokraterna i sitt praktiska handlande
gjort till sin. När därför hr Orne i Frihet frågar, om ett sågverk
som en gång råkat bli felplacerat, i ali evighet måste ligga kvar och
drivas på den en gång bestämda platsen, så måste man svara väl
icke i evighet men att förhållandena kunna vara sådana, att det är
att föredra, att det tills vidare ligger kvar. För mindre viktiga ting
som ett sågverk går det kanske att rätta till det som blivit skevt
omedelbart, men gäller det en betydande näringsgren, låt oss säga
ett lands jordbruk, ställes man inför problemet på ett annat sätt.
Visst bör en ändring ske, men den bör som regel icke ske
brådstörtat. Det kan faktiskt vara en tvingande nödvändighet att
bibehålla även en mindre givande näring under en rimlig övergångstid,
att låta den försvinna eller minskas sakteliga och icke på en gång
utsätta utövarna för av dem icke förutsedda ändringar. Inte bara
de utan samhället i sin helhet mår bäst därav.
DETTA STRIDER INTE mot kraven på samhällets rätt att efter
bästa förmåga göra en näringsgren effektiv. Det säger bara det,
att det finns andra omständigheter att ta hänsyn till än enbart
rationaliseringen. Denna får därför inte som sådan eftersättas, och
allra minst bör den få hindras genom några slags
grundlagsstadgan-den. Så bra ha vi det inte, att möjliga förbättringar på förhand
skola utdömas, därför att de inte falla enskilda profitörer
på läppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
