Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Nilsson, Anders: Propaganda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Anders Nilsson
agitationskampanjen inriktas på områden eller grupper blir den
mindre verkningsfull. Den måste ta sikte på bestämda individer och
därvid hellre inriktas intensivt på ett färre antal lätt påverkbara än
mera löst på ett större antal. För att en dylik systematisering skall
bli möjlig fordras en omsorgsfull registrering av de väljare
kampanjen skall gälla, så att varje valarbetare får en skriftlig förteckning
över dem han eller hon skall bearbeta. Detta är nödvändigt också
för genomförande av speciell propaganda bland vissa kategorier.
Propagandan måste ofta för att bli effektiv differentieras. Speciella
yrken eller andra dylika grupper kunna nås på ett verksamt sätt
endast genom t. ex. speciella ströskrifter, som det icke är någon
mening att sprida mera allmänt. Utan registrering av väljarna är en
dylik differentiering knappast möjlig.
Den offentliga propagandan i den traditionella formen av möten
med föredrag är behäftad med svåra brister. Endast: en ringa del
av väljarkåren nås med denna agitation. Visserligen torde
föredragen ha verkningar utöver kretsen av dem som besöka mötena.
Föredraget ger impulser och stoff till resonemang och diskussioner
på arbetsplatser och i hemmen och når därigenom ut till mångfalt
flera människor. Men propagandan förbleknar och dess verkan
förminskas givetvis i andra hand. Talrikare besök på agitationsmötena
från deras sida, som främst böra påverkas, måste därför
eftersträvas.
Vi äro själva inte utan skuld till att denna icke politiskt
intresserade publik uteblir från de politiska mötena. Dessa anordnas ofta
alltför schablonmässigt och bli följaktligen tråkiga. Man litar alltför
mycket på att enbart själva föredraget skall äga dragningskraft på
publiken. Därav kommer också ropet på s. k. "stjärntalare" vid alla
tillfällen. Antalet sådana talare är emellertid ytterst begränsat.
Dessa personer äro strängt upptagna och skulle, även om de helt
ägnade sig åt föredragsverksamhet, inte kunna fylla behovet.
Organisationerna måste därför lära sig att arrangera möten med goda
program vid sidan av föredraget, så att programmet kan kompensera
bristen på kända talare. Med tämligen små medel torde man härvidlag
kunna åstadkomma god effekt. Enbart ett mer eller mindre torrt
föredrag och ingenting annat borde inte förekomma. Talet bör komponeras
in i ett program, vars olika punkter på samma gång skola syfta till
att förstärka talets propagandavärde och tjäna som lockelse för
publiken. Mera sinne för regi, fart och precision vid genomförandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
