Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tjärdal, Oscar E:son: Planhushållning för skogs- och jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANHUSHÅLLNING FÖR
SKOGS- OCH JORDBRUKET
Av OSCAR E-SON TJÄRDAL.
Traditionen är en betydelsefull faktor i samhällslivet; den verkar
på både gott och ont. Vare sig det gäller att bekämpa eller omhulda
den, så måste man handla med förstånd och urskillning. Ingenstädes
finner man seder och bruk så fast rotade som hos den
jordbruks-idkande befolkningen. Hänsyn till "gammalt och fornt" har fått
bestämma i mycket, även då det gällt rent tekniska detaljer inom
driften ; har kritiken gällt de ekonomiska funktionerna, så har det
"hävdvunna" rests till ett mäktigt skydd.
Har befolkningens flertal vunnits för de nya ekonomiska idéerna,
kommer den att ställa sig förstående, då det gäller att tillämpa
planhushållning. Är väl en bräsch åstadkommen, som upphäver den
livsföring, där var och en för materiell försörjning är hänvisad endast
till sig själv, så ligger det nära till hands för människorna att vilja
producera på ändamålsenligaste sätt. Det blir inte längre mening
med att hålla företag i gång, vilka inte endast arbeta under
ogynnsamma naturbetingelser utan även äro obehövliga. Om befolkningen
i ett land finner, eller om en krets av i näringshänseende
samverkande folk komma till uppfattning om att vissa produkter
framställas till överflöd, är det naturligt, om man får i tankarna, att det
skulle vara lämpligt begränsa produktionen inom detta avsnitt, och
att i första hand för driften anvisa områden och intensifiera på sätt,
som ge rikaste utbyte med användandet av minsta möjliga
arbetskraft. Det kan vidare antagas, att har man kommit så långt, att man
antagit principerna för en mera ändamålsenlig, förnuftsbetonad
ekonomisk organisation, så följa kraven på ökad social rättvisa. Och
när den enskilde individen inte längre tynges ned av dagliga
bekymmer av materiell natur, och då arbetstiden blir begränsad på grund
av utnyttjandet i full omfattning av maskinkraften, stiga de
kulturella behoven.
Tendenserna till en utveckling efter ovan skisserade linjer äro i
vår tid tydliga och påtagliga — även om många desperata återfall i
gamla föreställningar kunna noteras. Men man kan dock inte binda
människans tanke; den löper fritt. Idéer komma till, som ha den
för många obehagliga vanan att draga de riktiga slutsatserna efter
behandlingen av problemen. Inte heller kan i längden hinder resas
mot utprånglingen av de förnuftiga idéerna. — Detta sagt närmast
som ett försvar för idépolitiken, som ofta skrämmer folk, men som
ändå har så många konstruktiva drag för socialistisk reformpolitik.
Det har sagts, att jordbruksbefolkningen är traditionsbunden och
reagerar starkare än andra befolkningsgrupper mot djupgående
förändringar, även om dessa befinna sig endast på idéernas stadium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
