Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tjärdal, Oscar E:son: Planhushållning för skogs- och jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Oscar E-son Tjärdal
tiondenas utveckling motiverar en omvärdering i tänke- och
betraktelsesätt. Skogshushållningsfrågorna höra numera intimt
samman med jordbrukets angelägenheter. Båda näringarna äga sådan
betydelse, att de böra bli föremål för omfattande kulturåtgärder.
Inom båda näringsgrenarna äro framställningen och förädlingen av
produkterna beroende av möjligheterna för avyttring på
världsmarknaden. För skogsbrukets del sörja visserligen mäktiga
privatkapitalistiska sammanslutningar för en efter läget avpassad drift. Men
på detta område ha statsmakterna måst ingripa för att stäv ja
rovdrift, som bl. a. äventyrade skogsbeståndets återväxt. På detta
område har också statsmakten givit det vackraste beviset på det
moderna samhällets ansvarskänsla inför framtiden och kommande
släkten. Dock äro statens åtgärder för skogsbrukets reglering ännu för
svaga. Oerhörda områden av till skogsbörd lämplig mark få alltjämt
ligga okultiverade. Den med privat drift följande misshushållningen
är oförsvarlig.
Det är svårt att spå för framtiden. Men nog kan man räkna med
att skogen — även om den kommer att få mindre användning inom
byggnadsverksamheten — behåller sitt värde. Möjligen kommer detta
att stiga. Däremot kan ställas antagandet, att sämre åkerjord
fortsätter att minska i värde. Det kan antagas, att redan nu i många fall
sämre åkerjord skulle ge bättre utbyte, om den låge under kultiverad
skogsbörd. Det bör vara möjligt att göra tillfredsställande
sannolikhetsberäkningar om ett visst markområdes lämplighet till åkerbruk,
beteskultur eller skogsbörd. Självklart är, att såsom man sedan
långliga tider tagit ökade skördar ur åkerjorden genom lämpliga
kulturåtgärder — som bl. a. inneburit, att marken satts i ett sådant
tillstånd, att de odlade kulturväxterna givit bättre avkastning, i
synnerhet om dessa därjämte anpassats med hänsyn till jordmån,
fuktighetsförhållande och klimat — så kan man vidtaga skogskultiverande
åtgärder, som ge större och till areal och kvalitet rikare utbyte.
Vårt gynnsamma läge vad livsmedelsframställningen beträffar är
knutet till de allra senaste åren, så det är ej underligt, att folk i
allmänhet stå konfunderade inför det läge, som betecknas av
livsmedelsöverflöd. (Här är ej plats att redogöra för alla de faktorer, som
bidragit vid tillkomsten av det nuvarande läget inom
livsmedelsmarknaden. Uppgiften är att påvisa det berättigade i våra strävanden mot
större planmässighet, som bör grunda sig på i möjligaste mån
vetenskapliga beräkningar och med hela folkets välfärd som ledstjärna.)
Aktuell är frågan om minskad produktion av vissa livsmedel — i
första hand minskad odling av brödsäd. Det gäller på vilket sätt
produktionen skall begränsas. Man kan se hur det går till inom
industrin. Då det uppstår avsättningssvårigheter inskränka de olika
företagen på driften, slå ned priserna på de framställda produkterna
och draga av på arbetslönerna o. s. v., men den slutliga regleringen
företages som oftast på så sätt, att de företag, som arbeta under de
ogynnsammaste förhållandena vad i synnerhet råvaruframställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
