Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tjärdal, Oscar E:son: Planhushållning för skogs- och jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Planhushållning för skogs- och jordbruket 103
beträffar, få lägga ner driften. Kapitalet och arbetskraften få söka
sig bättre marknader. Det är ju erkänt, att på grund av den
privatkapitalistiska planlösheten i hushållningen gå en massa värden
förlorade på detta sätt. I vår tid överhopas vi av exempel på den mest
upprörande misshushållning på grund av frånvaron av ekonomisk
plan och samhälleligt ansvar.
Men om vi se till jordbruket och på detta anlägga liknande
synpunkter som beträffande industrin! Man observerar genast
möjligheten av att minska hektarskördarna och inskränka produktionen av
mjölk genom att "ta ut" mindre med mjölk pr ko. Och det bör
genast sägas, att sådana metoder praktiseras i viss utsträckning och att
till en viss gräns kunna dessa försvaras, men det kan inte vara
förnuftigt, om dylika metoder sättas i system. Ty vad har det då varit
och är för mening med jordbruksmaskinteknikens fulländning, den
storartade jordbrukskemiska verksamheten, som bl. a. lärt oss så
mycket om de olika växternas näringsbehov, och växtförädlingens
makalösa framsteg?
Man kan inte lägga ner jordbruket, säges det ofta. I sådant talesätt
spöka de gamla föreställningarna om att vi nödvändigt behöva ali
befintlig åkerjord och därtill möjligen odlingsbar mark för
livsmedelsframställningen. (Den av praktiskt taget alla de politiska partierna
omhuldade småbrukarverksamheten ger exempel). — Här bör
lämpligen också inskjutas en parentes om den rådande föreställningen,
att folk måste skaffas arbete i den meningen, att människan måste
för sin själs salighet arbeta mycket och länge — även om det redan
törut finnes överflöd av de förnödenheter, hon satts till att
framställa och även om dessa skulle kunna frambringas på ett effektivare,
enklare, mera arbetsbesparande sätt. Visst behöver människan utöva
både kroppslig och andlig verksamhet för sin sunda livsutveckling,
men alltid räcker kroppsarbetet till, och det kan ännu på länge inte
bli tal om att arbetstillfällen skola sökas på bekostnad av
maskinerna. Detta är emellertid vad som i praktiken sker, när man
uraktlåter en i betydande omfattning möjlig koncentrering och
intensifiering av jordbruksdriften.
Vår tid bör taga på sig uppgiften, att göra maskinerna till
människans tjänare och att bereda plats för den vetenskapliga forskningen
i sådan utsträckning, att dess resultat komma till största möjliga
användning. Ett utnyttjande i största möjliga omfattning av de
jordbruket och skogsbruket omfattande vetenskapliga rönen skulle
innebära betydelsefulla framsteg. En god hushållning bjuder beträffande
jordbruket, att den bästa åkerjorden i första hand tages i anspråk,
att odlingen specialiseras — såsom skett i rätt stor omfattning inom
trädgårdsdriften och beträffande sockerbetsodlingen — att för
undvikandet av betungande överskott av vissa produkter en reglering
sker, att driften rationaliseras. Denna sista åtgärd skulle kunna föra
med sig att storbruket, så långt geografiska förhållanden medgiva det,
trängde undan småbruket, att beteskulturen utvecklades än mera på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
