Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
E SÅ MYCKET DISKUTERADE bensin- och oljemonopolen
synas genom de senaste veckornas händelser ha kommit i ett
delvis annat läge, i fråga om bensinmonopol genom åtgärder, som
vidtagits av oljebolagen, och i fråga om kaffemonopol genom
utrednings framläggande. Det har visat sig, att i fråga om bensin ett
faktiskt monopol redan föreligger och att konsumenterna icke ha
mycket att säga till om. De framförda skälen för prishöjning
genom rabatternas borttagande eller reducering visade sig särdeles
ihåliga. Det borde, tycker man, så småningom gå upp för
konsumenterna, att det icke är så mycket det egna samhället utan det privata
bensinmonopolet de ha att frukta.
Kaffeutredningen visar, att det vid en monopolisering av
importen och partihandeln skulle vara möjligt för staten att öka sina
inkomster med ett tiotal miljoner utan att de nu sysselsatta ställas
på bar baoke och samtidigt med att konsumenterna på ett helt annat
sätt än nu garanteras en stabil kvalitet på varan. Detaljhandeln
skulle icke beröras och dess vinst förbli ungefär oförändrad.
Både bensin- och kaffemonopol äro ju emellertid inga åtgärder,
som i första hand påfordras ur något slags socialiseringssynpunkt.
Det finns andra och viktigare ting att då ta itu med än att handla
med bensin och kaffe. De böra betraktas som rena
lämplighetsåtgärder, ifall staten blir i behov av ökade inkomster. För oss synes
det då självklart, att kunna dessa skaffas utan att
konsumenterna-skattebetalarna drabbas, är en sådan väg att föredra. Andra hysa en
rakt motsatt mening, att konsumenterna utan tvekan böra åtaga sig
att utgöra ett högre pris bara en del därav får gå i enskildas fickor.
Att de som få vara med om att dela hysa en sådan uppfattning är
inte underligt, men att de, som skola betala, göra det är mera
förvånansvärt.
OM RATIONALISERING på dessa punkter stöter på ett
envist motstånd, är man däremot tydligen beredd att omedelbart
genoms-föra en annan rationalisering, nämligen förenkling av järnvägsdriften
genom att S. J. övertar driften på en del enskilda banor, som nu gå
8. 3.1936.
9
Tidén N:r j. 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
