Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
In- och utrikes
DEN SVENSKA ALLMÄNHETEN har med rätta ansett den
dom, som fällts över sjömannen Jansson, för upprörande. Den
överensstämmer icke med svensk eller germansk uppfattning om rättvisa.
Här där varje liten nazist må dela ut nazistlitteratur bäst han gitter,
är det ofattbart, att innehavet av ett par radikala skrifter kan
medföra fem års tukthus för en utlänning. Den tyska lagen är sådan, för
vilket tyskarna äro att beklaga, men en medlem av en annan nation
borde förskonas från ett dylikt straff för ett brott, som enligt denna
nations mening intet brott är. Det är att hoppas, att det på officiell
väg måtte lyckas få Jansson utlämnad och därmed fri.
Förtrytelsen må vara än så stark, så långt vägrar man dock att
sträcka sig som vissa delar av den svenska högerpressen, gjort, då den
förklarar, att domen är en repressalieåtgärd med anledning av att
några tyska medborgare ansetts icke önskvärda hos oss. Mycket har
det i samma högerpress talats om vänsterns sätt att smäda den
änglalike Hitler, men detta går ett stycke väl långt, då man anser, att rätt
ej följts utan hämnd varit drivande. Det är illa nog, att tyskarna
tvingas lyda barbariska lagar, utan att de också tillsammans med
tillfälliga besökare i landet skulle vara hemfallna åt det rena godtycket
i alla väder. Att även sådant förekommer kan därför icke förnekas,
om uppgifter från landet i slaveri äro riktiga.
Nu vill man på många håll att vårt land skall dra sig undan
deltagande i olympiska spelen och andra internationella sammankomster.
Man kan väl förstå en dylik inställning. Risken är uppenbarligen stor
att råka fast för en sak, som här hemma tillhör de naturligaste i
världen. Indignationen må vara stor och berättigad, men vinner man
verkligen något på att utebli vare sig för utlandet eller för betryckta
tyskars del, antingen det nu gäller olympiska spel eller annan
internationell kontakt? Ha icke de rätt, som mena, att möjligheterna äro
större att i någon mån påverka, om man verkligen träffar
människorna och kommer till tals med dem. Alla tyskar äro ju inte
nazister och varför skola de som hemma leva i andlig isolering också
isoleras utåt, där isoleringen icke är nödvändig? Att därför sträcka
sig till deltagande i glorifiering av den nazistiska regimen är
ingenting som följer härav. Den må nazisterna förhärliga själv. Vårt
verk må i den mån det är möjligt vara att hävda de demokratiska
idéerna och frihetens principer, och det hävdandet böra vi icke
undandra oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
