Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - Bengtson, Alg.: Jordbrukets lönebostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Alg. Bengtson
utformade minimifordringar ifråga om bostadslägenhets
beskaffenhet, utrymme, utrustning och avskildhet kunde här infogas klara
’bestämmelser om rätt för arbetarparten att påfordra tillträdessyn
innan en erbjuden bostad tages i besittning, rätt att till syneprotokoll få
antecknat eventuella bristfälligheter, samt rätt att vid dylik
syneförrättning vid behov få företrädas genom ombud. Genom den
sistnämnda bestämmelsen skulle fackföreningarna få en nu nästan helt
saknad möjlighet att ta aktiv del i kampen mot bostadseländet.
Nödvändigheten av särlagstiftning för jordbrukets lönebostäder
har med ali önskvärd tydlighet framträtt i samband med de senaste
årens bostadsförbättringar på landsbygden. Statsmakternas aktioner i
dessa stycken kunna visserligen ännu icke anses vara slutförda, varför
ett slutomdöme ifråga om resultatet vid denna tidpunkt svårligen
kan göras. Redan nu äro emellertid två saker fullkomligt klara. Å
ena sidan är konstaterat, att så långt det gällt landsbygdens små
arbetarbostäder har ett utomordentligt intresse kommit det allmännas
åtgärder till del och en mer än hundraprocentig framgång kan
noteras. Å andra sidan är det lika klart, att i vad det gäller
jordbrukets lönebostad har intresset varit enastående ringa och det
resultat som uppnåtts kan närmast betecknas som ett
misslyckande. De bostadshållningsskyldiga jordbrukarna ha helt enkelt
icke uppenbarat sig. Tillgängliga siffror över behandlade och hos
egnahemsnämnderna vilande ansökningar om förbättringsbidrag och
nybyggnadslån ge följande fördelning mellan de olika
bostadsgrupperna. Mot beräknade 20,000 bristfälliga löneboställen svara 3,011
ansökningar, mot beräknade 40,000 bristfälliga andra bostäder svara
71,680 ansökningar. Skillnaden i det aktiva intresset från de båda
grupperna kan knappast framträda skarpare. Stödåtgärdernas
effektivitet skulle således kunna betraktas som 15-procentig i det förra
fallet medan den troligen blir över 150-procentig i det senare. Det
vill därför synas tämligen säkert, att de bristfälliga
lantarbetarbostäderna med undantag för blygsamma 15 procent alltjämt komma att
stå kvar i sitt dåliga skick även sedan det allmännas stödaktioner här
blivit genomförda. Inför erfarenheter som dessa bör det redan stå
tämligen klart, att de bostadshållningsskyldiga jordbrukarna — det är
ju framför allt storbruket det gäller — icke kunna förmås att
upprusta sina urusla arbetarbostäder utan under trycket av alldeles
särskilda åtgärder i första rummet från samhällets sida. Endast
ekonomiskt bistånd från det allmänna är tydligen icke tillräckligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
