Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
31. 3. 36.
ICKE EN DAG FÖR TIDIGT kom beslutet om sänkning av
rösträttsåldern vid landstingsval. Det har från början stått som en
anomali, att en person skulle kunna deltaga i val till andra kammaren och
även väljas till ledamot där utan att ha ens rösträtt vid val av den
kommunala representationen landstinget. Det må vara än så sant, att
erfarenheten visat, att utfallet av ett val med 27-årsgränsen icke
lämnat annat resultat än ett val med 23-årsgränsen — vilket f. ö. ju
borde ha kunnat förmå även högern att med mindre sura grimaser
svälja förtreten — så har utestängandet av fyra årsklasser från
rösträtt dock eller kanske rättare just därför betraktats som en orättvisa.
Det är glädjande, att ibondeförbundet äntligen kommit underfund
med att det finns också yngre bönder, som råda över sig och sitt men
utestängts från att råda över de gemensamma angelägenheterna. Att
folkpartiet och högern icke känna något till denna ungdoms
förekomst må vara dem förlåtet, ty gemenligen samlas de icke till
högerns fållor vare sig det skyltas med den äkta högerns eller med det
s. k. folkpartiets färger. Dessa båda partier ha inte något att vinna
på reformen och alltså — voro de mot den. Vilket ungdomen bör ha
i minne.
Det kräves visserligen ytterligare en riksdags beslut efter nyval,
men eftersom nyval stunda i höst kan det bekräftande beslutet
komma nästa år och rösträtten utsträckas redan vid landstingsvalet 1938.
Därmed skulle om allt går väl åtminstone 23-åringarna ha fått fulla
medborgerliga rättigheter. Det återstår att ge även 22- och
21-årin-garna dessa rättigheter.
PLIKTERNA HA DE REDAN. Värnplikten utkräver samhället
redan kring myndighetsdagen och kvar står därefter plikten att
deltaga i landets värnande. Den plikten lära numera inte många vilja
undandra sig och färre bli de ju mera det egna landet blir värt att
försvara, även om de moderna förstörelseredskapen göra krigets
vanskligheter svårare för varje dag.
Det är en sak, som man har rätt att konstatera inför den stundande
behandlingen av försvarsreformen. Viljan till försvar finnes i långt
12
Tidén N.-r 4. MQ36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
