Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
In- och utrikes
större utsträckning än tidigare, sedan diktaturerna uppstått och i
grellt ljus låta krigsfaran framstå. Ingen kan längre bortse från att
risken för krig i oerhörd grad stegrats och man avslöjar ingen
hemlighet, om man säger, att vårt lands arbetare se den mest akuta faran
hota från Tysklands sida. Den må vara berättigad eller oberättigad
— faktum kommer man inte ifrån.
Ur principsynpunkt kunna därför icke längre några
partigränslinjer dragas. Problemet har förenklats eller borde ha förenklats til-l
en fråga om graden, om försvarsbördornas storlek och väl också om
vem som bör bära dem. Denna ändrade inställning gör dock
synbarligen icke problemet på något sätt lättlöst. Det må emellertid till en
början gärna sägas, att många och förmodligen de flesta i fråga om
arten av försvaret, om de olika försvarsgrenarnas inbördes relation
o. d. anse, att lekmannen icke gärna kan ha någon allt för utpräglad
mening. Det bör och måste i hög grad ankomma på de militära
experterna. Redan då det gäller bedömande av läget politiskt och
mili-tärpolitiskt sett måste däremot icke-militärens omdöme få spela en
avsevärt större och dominerande roll, och då man kommer fram till
kostnadernas bestämmande, avvägningen av militärutgifterna i
förhållande till andra statsutgifter och till folkets inkomster måste
folkets och dess representanters mening vara ensamt avgörande.
Det råder icke den ringaste tvekan om att vårt land skulle kunna
bära ökade militärbördor även utöver de belopp, som föreslagits av
regeringen. Kunde man räkna med en fortskridande förbättring av
de ekonomiska konjunkturerna, en ständigt ökad nationalinkomst,
skulle ökade bördor kunna bäras även utan motsvarande minskning
av andra utgifter. Men om nian utgår från det nuvarande läget
måste man också räkna med att det, som lägges ut på försvar och
rustningar icke samtidigt kan läggas ut för andra ändamål.
Tillgångarna kunna icke användas på mer än ett sätt. Förbli landets
inkomster oförändrade, måste antingen de enskilda medborgarna avstå
från täckande av en del behov, som nu tillgodoses, eller också
samhället knappa in på utgifter för andra ändamål. Det innebär icke, att
utgifterna för rustningar icke få ökas. De olika utgifterna måste
vägas mot varandra och de som äro att anse som de nödvändigaste
bestridas. Stannar man för att rustningarna äro det nödvändigaste,
bör man rimligtvis också se till att de bli genomförda även om det
skulle ske med eftersättande av t. ex. sociala välfärdsåtgärder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
