Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Fredriksson, Karl: Utgifter som lönar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifter som lönar sig
187
avvägning. Vad som här i fortsättningen ställes i fråga är emellertid
något annat, nämligen huruvida icke samhällsinitiativ, som inriktar
sig närmast på en höjning av allmänna konsumtionsbehov, inverkar
stimulerande också på produktionen, så att denna självmant anpassar
sig till ökade anspråk. Här avses icke att vända upp och ner på
den kronologiska ordningen att kakan måste produceras innan man
äter upp den. Det gäller snarast att utröna, huruvida den från
tidigare knapphetsperioder kvarlevande ängslan att äta sig mätt
numera kanske rent av är det enda som hindrar oss från att
producera så många kakor att det räcker väl till åt alla.
Ge folk pengar att köpa för! Då iblir det efterfrågan på varor,
och maskineriet kommer i gång. Detta tema har varierats rätt flitigt
i argumenteringen för den svenska socialdemokratins
krishjälpspoli-tik. Visserligen har också ingått i resonemanget som något
självklart, att de arbetsföra människor som fick pengar att köpa för
skulle göra nyttigt arbete för pengarna. Men då detta arbete i de
flesta fall icke avsett att öka kvantiteten av nyttigheter för
omedelbar konsumtion, alltså icke sådana nyttigheter på vilka kunde väntas
en omedelbart ökad efterfrågan genom de utbetalda arbetslönerna,
måste resonemanget rimligen utgå ifrån att det är den på konstlad
väg åstadkomna nya efterfrågan som ger stimulansen, icke den
omedelbara produktionskraften hos de nyttigheter som arbetarna
utför för de erhållna lönerna. Liknande blir synpunkten om man
räknar med en materialefterfrågan, som uppstår genom att
samhället beslutar sätta i gång byggnad av till exempel broar, vägar
och hamnar. Ett dylikt beslut måste innebära ett omdöme
beträffande de existerande produktionsmedlens kapacitet, nämligen att
det finns en outnyttjad reserv, som kan tas i anspråk för material
till vägar, hamnar och broar, utan att man därmed riskerar att
annan och mera trängande produktion skall behöva bli lidande. Låt
oss emellertid göra tankeexperimentet att alla dessa människor, som
under de tre senaste åren byggt vägar och broar, i stället hade fått
kontantersättning motsvarande lönebeloppen. Förutsatt att alla dessa
arbetare icke på egen hand hittat på någon materiellt förkovrande
sysselsättning, skulle folkhushållet vara så mycket fattigare som
svarar mot värdet av de anläggningar de utfört. I den mån dessa
anläggningar icke är omedelbart förnimbara som ett tillskott i det
allmänna välståndet, kan man dock antaga att deras frånvaro icke
heller skulle direkt ha tett sig som ett minus i välståndet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
