Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATI OCH
BUDGETKONTROLL
Av GUSTAV BRANDT.
Folkens beskattningsrätt och rätt att övervaka statens inkomster
och utgifter tyckas i dag mången vara politiskt självklara saker fastän
utvecklingen i stora stater såsom Italien, Ryssland och Tyskland
borde utgöra en varning. Folkens kamp för rätten att bestämma
över budgeten är lika gammal som staterna. Vi ha t. ex. dokument
från det gamla Grekland, då den athenska demokratin utgjorde den
då civiliserade världen, vilka visa att man offentligt rådslog om
statsutgifter och beviljandet av inkomster, att redovisning över
budgeterna offentliggjordes och att det fanns förvaltningsmässig revision
och politisk kontroll. Häri inträdde ändring, då tyrannerna —
numera säga vi diktatorerna — kommo till makten. Men för att komma
underfund med det behöva vi inte gå tillbaka till den grå forntiden.
I de senast förgångna århundradena har en alltmera omfattande
kamp ägt rum från folkens sida för statlig medbestämmanderätt, för
demokrati och budgetkontroll. Det stora målet var att hela folket
skulle bestämma om budgeten, kännetecknet på demokrati. Denna
folkets frammarsch i staten omfattar fyra olika avsnitt:
1) Utgångspunkt var den grundsatsen att de, som hade att
erlägga skatter och andra avgifter eller överhuvud taget på något sätt
bidraga, begärde att de skulle tillfrågas, få medbestämmanderätt över
bevillningen;
2) Ur rätten att bevilja skatt framväxte önskan och viljan att
också behandla frågan om utgifterna, att ha ett ord med i laget om
skattemedlens användning, att övervaka pengarnas förbrukning;
3) Från kampens början tills målet nåtts, d. v. s. behandling av
alla utgifter och inkomster, stod en strid, som varit bestämmande
för alla folks och länders inre politiska liv.
4) Slutligen kämpade man om rätten att få regelbundet rösta om
de offentliga inkomsterna och utgifterna. Först då detta krav
förverkligats, har man en modern budget. Dit har man nått för
relativt kort tid sedan.
England var det första land, som nådde fram till den moderna
demokratiska budgeträtten, och England har blivit den historiska
läromästaren. Frankrike följde något senare såsom dess blodiga
historia visar med kastningar från absolutism till revolution och
tillbaka igen. Därefter ha på olika tidsavstånd, beroende på den
ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen, andra stater följt.
På 1800-talet var statsbudgeten, med tidvis undantag för England,
en statshemlighet, som de härskande inte läto folket få del av. Det
fanns heller inga offentliga redovisningar. Då Necker 1781 för
första gången offentliggjorde en budget, var det en världssensation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
