Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokrati och budgetkontroll
199
triumfer, då folken befunnit sig i krigsgudens smältdegel.
Efterkrigstiden medförde ytterligare statliga uppgifter. Överallt gjordes
socialiseringsförsök. Denna idés absoluta konsekvens mynnade ut i
det ryska bolsjevikiska experimentet. Statssubventionerna äro
kännetecknen för fascismen och nazismen. Både i Italien och i
Tyskland segrade den av staten understödda privatkapitalismen.
Bostadsproblemen blevo i hög grad en ny offentlig uppgift, sedan
man under fyra och ett halvt år i Europa byggt mer skyttegravar än
bostäder, och arbetarna i alla länder dessutom ställde berättigade
nya kulturanspråk på bostaden.
Man jämföre nu den med denna väldiga omvandling och utveckling
med nödvändighet parallellt löpande omvandlingen och utvidgningen
av statens och kommunernas förvaltningsteknik. Särskilt
finansieringen av alla uppgifter medförde ett fullständigt nytt utseende av
budgeten. Från furstehovets hemliga enkla kassaförvaltning och den
absoluta statens kamerala finansförvaltning har man nått fram till
en fullständig budget över alla inkomster och utgifter, till en
offentlig förteckning över ali statlig egendom och kredit, en noggrann
uppräkning av alla skulder och alla delar av statsförmögenheten. En
sådan utveckling hade överhuvudtaget icke varit möjlig utan
uppdelning av statsmakten i lagstiftande och verkställande.
2) Absolutismen skapade icke blott stående härar och
centraliserade förvaltningen utan utformade därmed också stadsborgarnas
uppdelning i olika intresseskikt, ständerna. Skattelagstiftningens
utvidgning krävde till en början överenskommelse med de dittillsvarande
innehavarna av skattekällorna och sedan med bönderna och med
köpmännen och hantverkarna i städerna. I bakgrunden stod de fattigas
och rättslösas stora armé, gesällerna och lantarbetarna. Så uppkom
folkens första författningsrätt.
Den begynnande industrialiseringen skapade en klass av
industriarbetare och anställda. Den politiska demokratin framtvingades icke
blott av fabriken och den allmänna värnplikten utan också av
debetsedeln och den allmänna skolplikten. Utan frihet att kritisera hade
denna andliga utveckling icke varit möjlig. Den fria folkmeningen
skapade den moderna finansförvaltningen och budgeträtten och skilde
den verkställande från den lagstiftande makten. Varken bolsjevismen
eller fascismen och nazismen kunna ändra något i detta faktum. Det är
av utomordentlig betydelse men uppmärksammas ofta föga, att såväl
i Ryssland som i Italien och Tyskland skattelagstiftningen gått
tillbaka till förkrigstidens principer. Ryssland utgör endast i det
hänseendet ett undantag att det efter privatäganderättens upphävande
befann sig i ett absolut tvångsläge att bygga upp sitt skattesystem på
en direkt och indirekt belastning av arbetsinkomsterna. Den italienska
budgeten innehåller numera inte något speciellt fascistiskt, utan man
har samma Skattekategorier som till större delen funnos redan under
förkrigstiden eller som finnas i andra kapitalistiska stater.
Detsamma gäller om Tyskland, som på få år byggt upp sin skattelagstift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
