Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Carlesson, Olov: Finansiella luftslott och ekonomiskt simsalabim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Olov Carleson
ha roat sig själva — och andra — därmed. Men de ha inte blivit
rika på det.
Låt oss ta alkemin som exempel! På sätt och vis är den
alkemis-tiska tanken lika gammal som tänkandet själv. Ty alltsedan
människorna börjat grubbla över tillvarons gåtor, ha de också ägnat sig
åt det fruktlösa sökandet efter det "urämne", som man trodde vara
ali materies innersta väsen och yttersta beståndsdel. Detta ämne,
vilket man tillskrev allehanda övernaturliga egenskaper, var just
det, som alkemisterna kallade "metallernas kvintessens" eller "de
vises sten". Med tillhjälp av "de vises sten" kunde man omvandla
"omogna" eller "sjuka" metaller —• det vill säga vad vi nu kalla
oädla metaller, jämte silver — till "frisk" metall eller guld. Många
ha trott sig vara kallade att lösa alkemins problem. Och vad skulle
lönen bli för den, som lyckades, trodde man? — Jo, rikedomar utan
ände naturligtvis!
Alkemin har genomgått många utvecklingsfaser och så småningom
övergått till ett vetenskapligt experimenterande med
guldframställning. Dessa experiment ha krönts med framgång. Numera kunna
nämligen praktiskt taget alla grundämnen förvandlas genom
beskjut-ning av det ämne, man önskar transformera, med atomfragment,
protoner, deutroner, neutroner, alfapartiklar eller gammastrålar. Det
guld, man på detta sätt framställer, är emellertid många gånger för
dyrt för att få någon praktisk användning.
Men om nu alkemisternas dröm så helt skulle gå i uppfyllelse med
avseende på guldtillverkning, att denna vara kunde framställas i
omätliga kvantiteter — vad skulle följden bli? — Jo helt säkert, att
guld bleve värdelöst! Och så blev ingen människa lyckligare för
det. I och med att drömmen bleve verklighet, förlorade den också
sin tjusning.
Ånej . .. konsten att skaffa betalningsmedel, som verkligen
representera faktiska värden, är inte så enkel! Tvärtom äro världens
penning-och hushållningsproblem som bekant synnerligen invecklade, och
nationalekonomerna grubbla och grubbla över något sätt att bringa
reda i världshushållningen. Men som sagt. . . det är inte så lätt.
Dock — ju mindre man begriper, ju klokare tror man sig vara, och
för den, som inte har en aning om ekonomi, ter sig saken därför
enkel nog. Det händer också då och då att de mest vidunderliga
ekonomiska snillefoster bliva kläckta i beskäftiga hjärnor. Här ett
par exempel:
Detta hände vid en så förnämlig tillställning som den internationella
arbetskonferensens sammanträde i april 1932, när man diskuterade
möjligheterna för ett enhetligt myntsystem. Någon framhöll, att den
ekonomiska krisen och den därav beroende osäkra valutan hade sin
grund i de olika riksbankernas guldförråd och detta gulds ojämna
fördelning. Som en naturlig lösning av problemet rekommenderade
han därför, att man skulle samla ihop allt befintligt guld till en enda
plats och gräva ned det någonstans så djupt i jorden, att det omöj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
