- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoåttonde årgången. 1936 /
212

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Carlesson, Olov: Finansiella luftslott och ekonomiskt simsalabim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

Olov Carleson

höra till det slags taktik, som kan kallas för att dra växlar på
framtiden. — Men ibland är det ju tyvärr nödvändigt såväl för stater
som för enskilda, att intaga sådan medicin, "som gör mig för i
morgon sjufalt värre, men hjälper mig i dag på mina ben". — Fast
det blir under sådana omständigheter inte så särdeles angenämt att
höra till morgondagens folk, som skall betala fädrens skulder!

Men ibland är det själva det ekonomiska eländet, som
åstadkommits med konstlade medel och därför strängt taget är något onödigt.
En genom massuggestion åstadkommen ehuru logiskt sett grundlös
skräckstämning kan förorsaka en sådan situation. Och då kan det
i bästa fall hända, att lika kan botas med lika — alltså med en
motsuggestion. Ett lustigt exempel härpå berättas från Union Savings
Bane i den nordamerikanska staten Iowa. Vid ett kritiskt tillfälle
engagerade man där en orkester, som fick ställa upp sig i bankens
hall och spela upplivande melodier, under det att framstående borgare
under musikpauserna uppmanade allmänheten att besinna sig och
behålla förtroendet till banken. Märkligt nog visade sig denna metod
att förebygga en hotande panik ha stor framgång.

Suggestiva medel ha också sitt berättigande, när penningar finnas
i stor mängd, men ägaren på grund av överdriven försiktighet ej
vågar sätta dem i omlopp. En optimistiskt betonad propaganda är
då på sin plats för att få fart på affärslivet. Och det gäller inte
bara att få folk att använda sina pengar — det är lika viktigt att
verka för att de bli använda på bästa sätt! Här ha alla de företag,
som tillhandahålla allmänheten nyttigheter, en ansvarsfull uppgift att
fylla genom sin reklamverksamhet.

Men ytterst är det dock den enskilde individens egen uppgift att
på bästa sätt förvalta det pund han genom värdeskapande arbete
ärligt förtjänat. Planmässighet, samarbete, sparsamhet och
förutseende äro medlen att få bästa möjliga valuta för sina pengar. Det
gäller att om möjligt rätta munnen efter matsäcken, så att man inte
behöver dra växlar på framtiden. Nej, åt det motsatta hållet skall
man sträva! Det sker främst genom att spara, vilket kan göras på
flera sätt. Har »man pengar över placerar man dem så, att man
utom själva kapitalet även har räntan att räkna med som en
framtida tillgång. Har man bara så pass mycket, att det räcker för de
dagliga utgifterna, kan man spara i alla fall på ett sätt, som man
inom den kooperativa rörelsen väl känner till. Inkomsten förbrukar
man då vartefter och får varor i stället — men räntan kan man i
alla fall tillgodogöra sig i form av återbäring! Och den tillgången
hör framtiden till.

Och har man det så ordnat, kan man vara nöjd. Ens finansiella
ställning utvisar då i alla fall ett pius, om ock aldrig så litet. Det
är dock den lilla skillnaden som gör det! Man har säker mark under
fötterna, bor inte i något luftslott och behöver inte hänge sig åt
varjehanda underligt ekonomiskt simsalabim för att klara sig igenom
denna besvärliga men intressanta värld!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1936/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free