Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Händelser och spörsmål - Spaniens cortes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
219
siste premiärministern Portela Valladares. Dit ha vidare räknats de
regionala partierna Katalanska ligan och baskerna. Mauras
konservativa republikaner äro också med här, liksom de spridda resterna
av Lerroux’s »radikala» parti. Radikal betyder i detta fall inte detsamma
som hos oss, ja limte ens detsamma som i Frankrike, där radikalsocialisterna
ju dock äro ett borgerligt vänsterparti, vilket knappast kan sägas om
de spanska radikalerna. De utgjorde i de upplösta cortes tungan på
vågen, men äro nu reducerade till en obetydlighet. Det torde i första
hand bero på de mutskandaler, som Lerroux’s släktingar och medlemmar
av partiet varit inblandade i. Men därjämte kommo centerpartierna över
huvud taget att i den stora striden höger mot vänster sitta mellan två
stolar. I de flesta kretsar allierade sig centerpartierna så småningom1
med högern. De räknade med att i annat fall helt krossas mellan de
båda stora grupperna men hoppades nu kunna få så många valda, att
varken högern eller vänstern skulle nå absolut majoritet. Målet nåddes
ej och centern är tillsvidare utan större betydelse i cortes.
Inom den segrande vänstern förekomma en hel rad småpartier, mellan
vilka skillnaden är endast mycket obetydlig. Man synes kunna vänta en
viss sammanslagning på sina håll. Sålunda lära republikanska vänstern
och republikanska unionen på vissa håll ha beslutat sig för organisatorisk’
enhet. Katalanska vänstern är väl principiellt icke mycket avvikande
från den övriga vänstern — det är de speciellt katalanska problemen,
som särskilja den. I stort sett torde man därför kunna säga, att vänstern
består av borgerlig vänster, socialister, kommunister och syndikaüster.
Den borgerliga vänstern utgör den större gruppen och den nya
regeringen har ju också bildats av Azanja, republikanska vänsterns,
izquierda republicana, ledare. Socialisterna ansågo sig nu böra stå
utanför regeringen men ge den siitt röststöd. Den borgerliga vänstern häri
vunnit många m’andat, vilket främst beror därpå att dess olika delar vid
förra valet gingo fram var för sig och blevo utslagna, medan de nu
uppträdda gemensamt med de övriga vänsterpartierna för att övervinna
vallagen. Azanja själv var i förra cortes sà gott som ensam men har nu
ett åttiotal följeslagare. Han lär f. ö. vara en ensam man ur många
synpunkter, en individualist, bittert hatad men ocjtså varmt försvarad.
Han är född i Kastilien, i samma stad som Cervantes en gång i tidén,
men är på mödernet av katalanskt och på fädernet av baskiskt
ursprung. Han är demokrat ooh om krafttag krävas av honom så tar han
dem icke av någon längtan till diktaturen, ty han har en gång sagt,
att »den man, som har intellektuell förmätenhet att vilja diktera för
andra, är en dåre». Vad regeringen Azanja först och främst har att
göra är att försvara republiken, att genomföra en agrarreform, att hjälpa
industrin., att genomföra sociala reformer, att inrätta lekmannaskolor
och ordna undervisningen, så att katolicismens inflytande beskäres, att
reformera bankväsendet. Det är många problem, som vänta på sin
lösning och den stora frågan är om han lyckas att lösa dem så snabbt
som de måste lösas, ty betrycket är stort kanske framför allt bland de
fattiga, jordlösa lantarbetarna. Värst uppges det vara i de södra delarna1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
