Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 16 maj 1936 - Aronson, Albert: Borgerlighetens kärntrupp sviktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Albert Aronson
Det kan visserligen tyckas, att 42 procents skuldsättning icke är
så farligt. Men detta procenttal är säkerligen delvis missvisande.
Det förhåller sig nämligen på det sättet, att ett skuldsatt jordbruk
i allmänhet är högre taxerat än ett skuldfritt. Man har alltså
kommit till ett högre fastighetsvärde för det skuldsatta jordbruket än
för det skuldfria och följaktligen har skuldprocenten blivit lägre än
vad den i själva verket är. Men man behöver sannerligen inte fästa
sig vid sådana detaljer för att se tendensen. Lägg endast märke
till jordbrukets minskade räntabilitet! Om ett jordbruk är
skuldsatt till 42 procent och räntabiliteten är så dålig, att blott det lånade
kapitalet nöjakigt förräntas, så är det kapital, som jordbrukaren själv
lagt ner i gården, inte mycket värt. Det är i själva verket en
inteckning som sitter någonstans i skorstenen. Denna inteckning
berättigar visserligen bonden till arbete men någon ränta på kapitalet
har han inte.
Jordbrukarna själva torde nog också numera ha läget ganska klart
för sig. De veta att en återgång till "de gamla goda tiderna" skulle
föra dem till ruinens brant. De veta även, att det ligger makt uppå,
att ännu kraftigare ingripanden göras i det ekonomiska livet om icke
landets bondeklass skall bli helt och hållet arrendator under banker
och kapitalister. Det kapital, som den svenska jorden representerar,
låg ännu på 1880-talet huvudsakligen i de svenska böndernas händer,
men numera ligger nästan hälften i andra händer — förnämligast
bankernas. Skulle man vidare nedskriva gårdarnas värde till en punkt,
där de blevo räntabla, så hade man bilden fullkomligt klar: de
självägande bönderna egendomslösa. Skuldutredningen visar tydligt
och klart, att det nuvarande ekonomiska systemet icke förmår skänka
bondeklassen den trygghet, som den med hänsyn till dess
samhälls-nyttiga arbete är berättigad till. Den dag bönderna själva bli fullt
medvetna om detta, är också ett av de förnämsta subjektiva hindren
för det nuvarande ekonomiska systemets ersättande av ett annat och
bättre eliminerat. Därmed är också vägen jämnad för att under
fullt demokratiska former övervinna även de objektiva hinder, som
nu finnas för ett sådant samhälle, där arbetets andel i
produktionsutbytet blir så stort, att full trygghet skapas för landets hela
arbetande befolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
