Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Helge, Nils: Betfolk och bönder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betfolk och bönder
28 7
Alla tvångsåtgärder, dessa pockande krav på myndigheter och
andra samhällsinstitutioner att skaffa fram tjänstvilliga armar åt för
någon månad två gånger om året i knipa komna jordägare äro inte
blott palliativmedel utan fördömliga sådana, vilka förr eller senare
komma med bakslag för vederbörande själva. Det kan gå till en tid
att göra påtryckning på sådana organ som vägstyrelser och därmed
jämställda, men det är blott åtgärder, som komma med surt efter.
Vi se visserligen, och som karakteristiskt för just den landsända där
betorna härska, hurusom vägstyrelserna med en finurlighet, som är
alldeles genomskinlig, någon vecka innan betorna sticka upp och
ropa på lukning och gallring permittera bela arbetslag om 20 à 30
man på, som det heter, några veckor, tills det hunnit ordnas med nya
anslag från Väg och Vatten. I regel är så detta anslag "ordnat" om
fyra veckor. Betlukningen tar mellan 20 och 25 dagar i anspråk.
Det ser inte blott ut som en tanke utan det är en sådan med ali sin
rävslughet, att dessa vägstyrelsers befallande arbetsutskott äro samt
och synnerligen länens storgodsägare och därmed skrikare på felande
armar åt sina betor vår och höst.
Problemet med de felande armarna vid jordbruket vår och höst
är först och främst ett ekonomiskt problem, så fast knutet till
priserna på jordbrukets produkter, att det kan bli fråga om att i en
omedelbar framtid något måste göras, som ser ut som en
revolutio-nering av hela landets jordbruksväsende. Huruvida den meningen
är riktig och om den i längden visar sig vara gagnelig åt båda hållen,
att staten måste reglerande ingripa och stöda både med
produktions-som försäljningsstöd, är en sak, som inte i detta sammanhang har
aktuellt intresse. Men man kommer troligen ej ifrån att en höjning
av jordbruksprodukternas priser är nödvändig, ty därmed följer ju
att den bonde, som verkligen är bonde och icke en spekulant i
jordbruk, av sig själv höjer den lön han måste ut med till tjänstefolk och
dagsverksmän. Det står säkerligen storm i faggorna på
jordbruksnäringens alla fält, men den kan nog inte undkommas med att sticka
huvudet i en buske och ge upp ett skri efter nödiga armar, då
betorna ropa.
Skriet från landet efter extra armar har en hake, som man inte
vill draga sig till minnes på vederbörligt håll: i och med den gamla
legostadgans fullständiga demolering kom förhållandet mellan
bonden och hans dräng i ett helt nytt skede, vars utgång man till en
början icke kunde ana. I samma stund som drängen var lös och hade
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
