- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoåttonde årgången. 1936 /
302

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Langenfelt, Gösta: Öknamn inom politiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖKNAMN INOM POLITIKEN

Av GÖSTA LANGENFELT.

Vanan att öknämna folk är uråldrig. Öknamn betyder ju
egentligen inte något nedsättande; ök- i öknamn är samma ord som öka,
d. v. s. tillöka, lägga till: öknamn är alltså intet annat än "ett tillagt
namn" och kunde vara nedsättande, men även smeknamn,
berömmande namn. De av oss som voro med om att läsa svensk historia
före 1900, med dess namnramsor över fornjoterska och andra mytiska
nordiska kungar, minnas nog Erik Segersäll, Erik Väderhatt, Harald
Hårfager, Ottar Vendelkråka, Ingjald Illråde, Ivar Vidfamne, Sven
Tjuguskägg (eller Tveskägg), Ragnar Lodbrok, Ivar Benlös, Björn
Järnsida, och från medeltiden Folke Filbyter, Magnus Ladulås,
Magnus Smek, Kristoffer Bottenlös Tom Taska, Mats Kittelbotare, Erik
Plogpenning, Magnus Lagaböte, Valdemar Sejr (= Seger) och
Valdemar Atterdag, o. s. v., o. s. v.

De här uppräknade voro kungar eller rikets stormän, men även i
de lägre samhällsskikten florerade naturligtvis öknamnen. Det skulle
emellertid föra alltför långt att gå in på dessa lustiga eller kärva
namnbildningar i allmänhet; antydningarna få räcka.

Inom politiken och i presspolemiken frodas i våra dagar rikligt
med öknamn. Så fick Erik Hedén ofta heta "Proléten", vilket
tydligen har sammanhang med proletären i den förkortade form som
återfinnes i ryskans proletkult, d. v. s. proletärkultur, men varför just
Hedén, som var motståndare till ordet och begreppet
"proletärförfattare", skulle begåvas med detta öknamn känner jag inte. När
justitieministern Örbom 1889 kallades "kvarstadsministern" inses
betydelsen av namnet utan vidare: han gjorde sig känd för att indraga
socialdemokratiska pressalster. Sven Adolf Hedin, den store radikalen
under 1800-talets sista kvartssekel, har kallats "Sveriges
konstitutionella samvete", men detta kunde knappast bli så vidare populärt på
grund av sin längd, medan däremot "Braständaren" — därför att han
tände brasor under de konservativa regeringarna och gjorde det
hett för dem — blev ett verkligt öknamn. I våra dagar finns i
riksdagen en ansedd pressman inom högerlägret med familjenamnet
Björck; eftersom han går lite lutande har han fått vedernamnet
"Hängbjörken". När så det finnes en annan riksdagsman med samma
efternamn, som på många verkar lite överlägsen, har han kallats
"ohängde Björken"! Efter 1933, då den nuvarande ministären
förordade och fick riksdagens bemyndigande att lägga upp stora lån
för att stimulera näringslivet, präglades på finansminister Wigforss
det skäligen enkla öknamnet "Wiggforss" — han "viggade" nämligen
— och härom kan läsas i ett par nedan anförda tidningsurklipp:

"Kors i alla tak, och hurra för Wigforss — den geniale räknemästaren,
äntligen har han sluppit det där hånfulla extra g :et i sitt namn, det där som alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1936/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free