Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
373
sägs, att resningen var planerad till ett par dagar senare, men att den
påskyndades av mordet. Alltnog, i mitten av juli ’bröt upproret ut.
En del av armén följde upprorsmännen, som huvudsakligen äro att
söka bland officerarna men dit också högerledarna utan allt tvivel
äro att räkna. Smugglarkungen och finansmatadoren March spelar
dessutom en icke oviktig roll som finansiär.
Men kuppen lyckades icke omedelbart. Regeringen, stödd av
arbetarklassen, satte sig till energiskt motvärn. Huvudstaden Madrid och
västra samt sydvästra delarna av landet stannade på dess sida jämte
enstaka delar i väster och norr. Besittningarna i Afrika med dess
militärbesättning följde däremot rebellerna, som vidare synas ha
anhängare i de av kyrkan mest dominerade trakterna. Striden har
sedan böljat fram och tillbaka. Några avgörande segrar synes
ingendera parten ha vunnit.
En revolt, som icke med snabbhet leder till framgång, plägar sedan
ha svårare att genomföras. Men revoltmännen ha fått hjälp.
Musso-lini tillät avsändande av bombplan till rebellerna. Tyska plan lära
också ha kommit. Portugal var icke ovilligt att så långt man vågade
stödja upproret. Avsikten var tydlig. Dessa diktaturstater ha allt
intresse av en medbröder i ryggen på Frankrike. Den franska
opinionen från folkfrontshåll har däremot varit på regeringens och
arbetarnas sida. Detsamma kan sägas om den demokratiska opinionen i
andra länder. Långt in i borgerliga kretsar i t. ex. England är
sympatin för den kämpande spanska demokratin tydlig. Frivillig hjälp
har också sänts till Spaniens lagliga regering men officiellt har man
iakttagit neutralitet.
Det är rimligt, om man inom svenska arbetarkretsar och över
huvud inom sant demokratiska kretsar känner med de spanska
arbetarna. Deras lott har varit hård och man unnade dem gärna en
förbättring av läget. Ryktena, påstådda eller sanna, om grymheter
kunna knappast ändra denna inställning. Båda parter torde i det fallet
ha gjort sig skyldiga till handlingar, som helst borde varit ogjorda.
Men det är nu en gång något som följer med ett inbördeskrig.
Hätskheten blir stor. Är det orimligt, om dessa i elände levande gripa till
vad medel som helst för att undgå att åter bli tvingade tillbaka och
ned, berövade de rättigheter de kunna ha fått och framför allt
berövade utsikten att få det bättre? Ty kampen står mellan det gamla
och någonting nytt, vars utformning förvisso icke är given.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
