Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Wigforss, Ernst: Den borgerliga samlingen och den folkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
Ernst Wigfo]rss
värda, så är det bara ett nytt exempel på att i politiken det mindre
får vika för det större."
Denna syn på saken kan ju inte för en socialdemokrat vara okänd
eller obegriplig, och om han likväl anser en diskussion vara lönande,
är det inte därför att han tror sig kunna anföra något nytt för den
anhängare av borgerlig samling, som vägt alla konsekvenserna och
inte tvekar att godtaga dem. Men frågan är, om alla eller ens flertalet
av dem som förutsättas bli underlaget för en borgerlig samling,
verkligen gjort klart för sig hela innebörden av denna politiska idé eller
äro färdiga att ta dess konsekvenser. Det räcker inte med att påpeka,
att ett stärkande av socialdemokratins ställning måste medföra en
minskning av övriga partiers inflytande, och att dessa sålunda böra
ha ett gemensamt intresse av att hålla socialdemokratin tillbaka. Vore
hela frågan klar genom en hänvisning till övriga partiers intresse av
att förhindra en socialdemokratisk riksdagsmajoritet, och vore det
självklart, att bästa vägen till detta mål är den borgerliga samlingen,
så funnes inte mycket mera att resonera om. Men så enkel kan
saken inte vara. Därom vittna en rad omständigheter.
Bondeförbundet önskar säkerligen inte någon socialdemokratisk
majoritet. Då regeringskrisen inte tilläts leda till borgerlig samling i
regeringsställning, berodde det med ali säkerhet på att bondeförbundet
— eller åtminstone en majoritet inom partiet — ansåg det skadligt att
markera klyvningen av folket i de båda hälfterna "borgare" och
"arbetare". Antingen har man inom bondeförbundet sina tvivel på
teorin, att socialdemokraternas framryckning bäst hejdas genom
borgerlig samling, eller också tvekar man att göra denna
politisk-parla-mentariska maktfråga till den ensamt avgörande för partiets
handlande. Kanske båda delarna.
Men även inom folkpartiet finner man spår av tvekan. Tanken på
centersamling, av folkpartiet och bondeförbundet, kan naturligtvis
uppfattas såsom enbart en variant av idén om borgerlig samling,
eftersom den åsyftade majoriteten väntades uppkomma genom stöd från
högern. Men själva meningsbytet om behovet av denna variant har
varit upplysande. De kretsar inom folkpartiet, som ansett en klar
och fullständig borgerlig samling vara den naturliga formen för
"kampen mot socialismen", ha likväl gentemot högern erinrat om att
tveksamheten mot en dylik samling bland frisinnade väljare — och
förmodligen även riksdagsmän — vore en realitet, som man finge räkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
