Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Wigforss, Ernst: Den borgerliga samlingen och den folkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Ernst Wigfo]rss
kontrollerande inflytande över näringslivet har fortskridit under
mycken klagan över socialism från deras sida, som tyckt att det allmännas
ingrepp gingo för långt, men utan att de borgerliga krafter, som
genomdrivit ingreppen, låtit sig förskräckas.
Nu skall det villigt medgivas, att en historisk utveckling ingenting
bevisar, vare sig om det önskvärda i de förändringar, som genomförts,
eller om det önskvärda i en fortsättning åt samma håll. Det finns
inte ens något absolut hinder för en anhängare av borgerlig samling
att förklara att vi här i Sverge just nu nått fram till den riktiga
avvägningen mellan enskild och allmän företagsamhet, enskild och allmän
äganderätt, eller till den lämpliga omfattningen av samhällets
reglerande ingripanden i näringslivet. Förklaringen verkar inte mycket
övertygande på en socialdemokrat, och det finns säkerligen gott om
borgerliga, som också skulle finna den orimlig.
Det är till alla dem som på denna punkt inte bundit sig vid en
dogmatisk antisocialism, som socialdemokraterna anse det lönande att
vända sig. De börja inte med en syndabekännelse, att de funnit
så och så stor del av sin socialistiska uppfattning ohållbar och äro
beredda att avsvärja den. De begära inga avsvärjelser från andra
hållet. De fråga i stället, om det kan vara nödvändigt att låta tvister,
som möjligen eller sannolikt eller säkert uppstå i framtiden, lägga
hinder i vägen för åtgärder, som man kan enas om nu. Den
grundval de kunna tänka sig för överläggningar om en "folklig" politik, är
att man inte genast skjuter fram frågan, huruvida en föreslagen
åtgärd ligger på ena eller andra sidan om en godtycklig gräns mellan
borgerlighet och socialism, utan att man går ut ifrån de praktiska
svårigheter, varmed olika folkgrupper ha att kämpa, på allvar undersöker
möjligheterna att lätta eller avhjälpa dem och är beredd att sträva
efter de uppställda målen på de vägar, som erbjuda sig, vare sig nu
detta betyder, att det allmännas verksamhet och inflytande skall
utsträckas eller att man endast behöver röja undan hinder för den
enskilde att klara sig på egen hand. Det är ganska säkert, att
överläggningar på dylik grund skulle bättre klargöra, var de sakliga
skiljelinjerna verkligen gå, och det är möjligt, att de i åtskilliga fall skulle
leda till samförstånd om socialdemokratiska förslag genom att
undanröja det motstånd, som har sin grund i missförstådda allmänna
intressen, och isolera det som bottnar i mycket välförstådda enskilda.
Mot hela denna strävan att undersöka möjligheterna för en social
och ekonomisk politik, kring vilken en verkligt betydande folkmajori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
