Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Möller, Gustav: Några randanmärkningar till A. K.-systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
Gustav Möller
kommit till stånd med två eller tre års försening, det vill säga att
det svenska vägnätets modernisering hade tagit en jämförelsevis
obetydligt längre tid i anspråk.
Om vad jag nu sagt kan anses vara riktigt så följer därav att A.
K.-arbetena varit nästan lika nyttiga som arbeten utförda i den öppna
marknaden, efter dess regler i fråga om löner och andra arbetsvillkor.
Det förefaller som om de samhälleliga skälen för själva A.
K.-syste-mets existens äro ganska svagt grundade. Om man har en stor
arbetslöshet så må det vara hänt att unga personer, som icke grundat
egen familj, med milt tvång kallas till arbete på extra dåliga villkor,
men om det gäller en familjefader växa betänkligheterna mot
systemet. Det kan icke vara en samhällets uppgift att splittra familjerna,
att tvinga dem att ha hushåll på två ställen, att så ordna sin
hjälpverksamhet att reservarbetaren-familjeförsörjaren endast kan besöka
sin familj ett par gånger om året. Ligger han ett 20- eller 30-tal
mil borta från familjen så har han icke råd att resa hem. Skulle
kassan tillåta hemresan, så kan han i alla fall icke erhålla
permission från sitt arbete, ty hans plats skall enligt systemet praktiskt
taget ständigt vara besatt. Men denne
familjeförsörjare-reservarbe-tare har icke endast skilts från sin familj med därav följande
psykologiska påfrestningar. Ju mera ansvarskännande han är, desto
ängsligare frågar han sig, hur familjen har det under hans bortovaro.
Med den ordning, som gäller, kan nämligen i de flesta fall
familjeförsörjaren utgå ifrån att hans familj icke erhåller ett understöd
under hans bortovaro, som räcker till försörjning. Ju flera barn han
har, desto svårare blir familjens läge. Ortstillägget utmätes
nämligen icke med hänsyn till familjens storlek utan med hänsyn till
skillnaden mellan grovarbetarlönen i hans hemort och på hans
arbetsplats. Om jag tar en familjeförsörjare från Sturkö i Blekinge, där
grovarbetarlönen i hemorten är 3:60, så får familjen överhuvud
taget inget ortstillägg såvida icke mannen skickas till en arbetsplats,
där grovarbetarlönen är 3:20 eller 2:80 om dagen.1
Om jag i mina försök att så långt sig göra låtit få systemet
mänskligt, städse begärt att företräde skulle lämnas till
statskommunala arbeten, så beror det framför allt därpå att familjen då
kunnat hållas samlad och att familjeförsörjaren icke behövt hysa någon
extra oro för storleken av ortstillägg eller fattigvård i
hemkommunen.
1 Numera ändrat, så att ett mindre ortstillägg kan utgå även i andra fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
