Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Händelser och spörsmål - Betalningsbalansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
429
läggas utländska fartygs utgifter i vårt land om 19 milj. kr. eller
tillsammans 143 milj. Vidare har avkastningen av svenskt kapital i utlandet
förts upp med en summa av 121 milj. kr. Å andra sidan finns det också
utländskt kapital placerat i vårt land, vilket kräver räntor och
utdelningar. Den summan anslås emellertid till endast 34 milj. kr., varför
på räntor o. dyl. uppstår ett netto om 87 milj. kr. Lägger man dessa
87 milj. till de nyss nämnda 143 är man uppe i 230 milj. kr. Men det
finns ännu ett par poster att ta hänsyn till. Turistutgifterna äro en.
Vårt land har alltmer blivit ett turistland, vilket väl dels beror på att
vi fått gott rykte ute i världen och dels på att åtskilliga av de gamla
turistländerna såsom Italien, Spanien, Schweiz, Frankrike etc. av en
eller annan anledning äro mindre eftersökta. Somliga äro dyra för
turister från länder med pappersmyntfot och andra reser hyggligt folk
kanske mindre gärna till. Alltnog vi ha fått fler turister och deras
utgifter i vårt land uppskattas till ej mindre än 56 milj. kr. förra året
mot endast 38 milj. år 1934. Denna summa överstiger vad våra egna
turister lagt ut i utlandet med 11 milj. kr. Vidare uppskattas
emigranters gåvor till hemlandet till 12 milj. kr. men däremot finns det ett minus
om 7 milj. bland övrftga poster. I ajlla fall får man ytterligare ett pius
om 16 mälj. kr. att lägga till på inkomstsidan till de 230, d. v. s.
summan blir 246 miilj. kr. eller precis den summa, som var att balansera
från varu- och guldkontona.
Sedan ha som vanligt även en del .kapitalrörelser ägt rum. De ha
visserligen icke denna gång varit erforderliga för balansering av de
övriga posterna, men värdepapper köpas och säljas ändå. Där stämmer
inte räkningen riktigt, utan det uppstår en oförklarad differens om 23
milj. kr. Exporten av värdepapper, d. v. s. den summa vi få in,
uppgår till 143 milj. kr. eller samma summa som år 1934. Av dessa 143
milj. kr. voro ,i fjol 76 milj. att hänföra till svenska värdepapper och
67 milj. till utländska. Införseln av värdepapper uppgives till endast
137 milj. kr. mot 207 milj. år 1934. Av dessa 137 milj. avse 38 milj.
svenska och 99 milj. utländska. Exporten och importen av värdepapper
väga således tämligen jämnt. Däremot uppstår det i fråga om övriga
kapitalrörelser ett minus om 29 milj. kr. Det är ökningar och
minskningar av utländska korttidstillgångar och korttidsskulder, vilka i och
för sig äro svåra att exakt uppskatta. Om det till slut uppstår en
oförklarad differens om 23 milj. är ju emellertid den summan icke
särskilt stor i förhållande till summan in- och utgående poster. Det
är föga mer än en procent av det hela.
Trots den starkt ökade importen förra året uppstod alltså icke något
underskott i betalningsbalansen. Tiderna kunna just heller icke sägas
vara ägnade för kapitalexport. Det är obestridligen tryggare att ha
tillgångarna inom landet i så stor utsträckning som möjligt. Det är
faktiskt bättre att eventuella överskott tas hem i form av import, än
att beloppen få stå utomlands antingen kortfristigt eller i högst osäkra
långtidsplaceringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
